Bild från film: Så här ser störarna ut som idag simmar i Sveriges första genpool för atlantstör (Acipenser oxyrinchus.
Sveriges första genpool för den utrotningshotade atlantstören har invigts – en elva meter lång container med två specialanpassade kar. Projektledaren Linnéa Jägrud från Sportfiskarna ser med förhoppning på artens framtid i Göta älv, då flera hundra småstörar installerat sig i sitt nya hem.
Tidigt i somras sattes 92 atlantstörar ut i Göta älv, vilket blev startskottet för återetableringen av den tidigare utrotade arten. Nu går det hyllade projektet Störens återkomst in i en ny viktig fas, där vi nu för första gången kan stoltsera med Sveriges första genbank för atlantstör.
– Det är fantastiskt. Alla störar har överlevt den långa resan från Tyskland och den första tiden i sin nya tillfälliga livsmiljö. Nu ser vi fram emot att de växer sig starka för att klara livet i det vilda, berättar Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.
Smartare fiskar genom miljöberikning?
Basen för den nya genpoolen är en elva meter lång uppvärmd container som inretts med två separata kar, pumpar och biologiska filter. Miljön är helt och hållet anpassad för att störarna ska trivas och växa så bra som möjligt, för att under senare delen av kommande vår sättas ut i Göta älv. Anledningen till att störarna delas upp i två olika kar är dels för att sprida riskerna, dels för att se om en mer naturlig miljö förbättrar fiskarnas överlevnadsfärdigheter. Det ena karet har nämligen försetts med sten, grus och rötter som efterliknar älvens naturliga miljö. Fiskarna i det miljöberikade karet kommer även matas med levande föda. Tanken är att undersöka om en naturligare uppväxtmiljö bidrar till ”smartare” fiskar. Resultatet kan senare utläsas genom data från telemetristudien.
Viktig data blir underlag för restaureringsarbete
Till våren ska störarna vara tillräckligt stora för att sättas ut i Göta älv där nya livet tar vid. Alla fiskar kommer märkas och några av individerna kommer förses med en sändare för vidare övervakning. Linnéa förtydligar:
– Likt första utsättningen kommer en del av de här störarna märkas med akustisk telemetri. I kortform innebär det att vi kan studera dem på avstånd. När vi hämtar informationen från mottagarna kan vi se hur störarna rör sig i vattensystemet: var de pausar för att äta, om de simmat ut i havet och om någon avlidit. Informationen blir en viktig del av underlaget för framtida restaureringsåtgärder.
Se en film om "Arken", Sveriges första genbank för atlantstör.
Tekniska verktyg som akustisk telemetri är en förutsättning för att kunna utvärdera projektets framgångar och förluster, inte minst ta reda på var och vilka förbättringar som måste göras för att stören ska trivas i älven.
– Vi har precis tankat av mottagarna ute i älven och längs kusten. Och utan att avslöja för mycket så kan jag säga att jag är överväldigad av resultaten. Fiskarna rör på sig mer än vi någonsin kunnat tro och dessutom är överlevnadsgraden av de individer vi satte ut i somras mycket god, summerar Linnéa.
En artikel om telemetristudien och hur störarna i Göta älv verkar må kommer inom kort.
Projektet finansieras av Naturkompaniets Naturbonus och ett antal forskningsstiftelser.
Störens återkomst
Projekt Störens återkomst syfte är att återetablera atlantstör (Acipenser oxyrinchus) med Göta och Nordre älv som huvudområde. Arten försvann i början av nittonhundratalet huvudsakligen på grund av överfiske.