Ensomriga harrar sätts ut Lagan. Till våren sättes det ut fler en- och tvåsomrig harr men även ögonpunktad rom. Foto: Mathias Arnham.
Under mitten av 1900-talet försvann den sista harren från halländska Lagan, men tack vare Ebbe Berglund och hans medarbetare på Sportfiskarna har nu den förlorade arten återförenas med sitt vatten.
Sveriges sydligast harrbestånd simmar åter i Lagan, det har projektledare Ebbe Berglund från Sportfiskarna gjort sak av. När han för drygt fyra år sedan påbörjade arbetet med harren i Lagan stod hyllmeter av pappersexercis, forskningsarbete och annat som tillför ett projekt av den här digniteten framför honom. Idag simmar de 5000 första harrarna under projekt ”Sagan om harrens återkomst” flagg, åter i Lagan. En art som varit utdöd i många decennier finns åter i vattensystemet.
– De harrar vi sumpat i biflödet är pigga och mår bra. Man kan knappt tro att det är sant att jag just nu i denna stund står och tittar ut över Sveriges sydligast harrvatten, berättar en klart rörd Ebbe Berglund, från Lagans strandkant.
Se en kort film om utsättningen av harr i Lagan.
Kraftverksutbyggnad och försurning blev spiken i kistan för Laganharren
Förr var harren vanligt förkommande i hela Lagans avrinningsområde. Konsekvenserna från kraftverksutbyggnad och dåtidens försurningar gjorde att arten minskade drastiskt, för att slutligen försvinna helt i mitten av 1900-talet. Sedan dess har arten varit en saknad sportfiskeart och en förlorad nyckelspelare i Lagans ekosystem.
Harrarna som sätts ut har rest ända från Tandsjön i Härjedalen och är en blandning av en- och tvåsomriga fiskar med längder runt åtta respektive femton centimeter. Men det kommer mera. Den första utsättningen följs upp av en rad andra. Bland annat kommer ögonpunktad rom från harr placerats ut över väl valda platser i Lagans biflöde. Dessa tillsammans med ytterligare juveniler från samma vatten i Härjedalen kommer utgöra Lagans nya genbank av arten Thymallus thymallus, som är harrens vetenskapliga namn. För att öka den genetiska variationen av harren i Lagan kommer förhoppningsvis ytterligare utsättningar från andra harrbestånd tillföras vattnet.
– Idag är det harrfest! Folk från orten och det lokala fiskevårdsområdet, kollegor från Sportfiskarna och forskare från Karlstads universitet är här och hjälper till. Alla fiskar ska i vattnet så fort och skonsamt som möjligt och det lär bli några spänner innan vi är klara, säger Ebbe.
Här syns kraftverket i Karsefors i Lagan och början av torrfåran som sträcker sig hela 2,7 km nedströms genom naturreservatet. Utbyggnaden av vattenkraften var en orsak till att harren dog ut. Foto: Mathias Arnham.
Viktiga steg i uppföljningsarbetet
De harrar som satts i sumparna kommer få PIT-tags inopererade för framtida utvärderingsarbete. Återfångas dessa individer under kommande elfisken kommer det att vara enkelt att utvärdera tillväxt och andra viktiga faktorer som berättar om hur det nya harrbeståndet i Lagan mår. eDNA-analyser kommer även utföras på ett antal olika lokaler och jämföras med referensvärden för att se om harren finns kvar på de platser vi satt ut dem, och om arten spridit sig i vattensystemet.
Parallellt kommer Karlstads universitet genomföra ett omfattande uppföljningsprojekt där man undersöker harrens rörelser i vattensystemet med en fiskkamera. Forskarna fokuserar på bland annat tillväxt, överlevnad av årsklasser, spridning och migration.
Ebbe Berglund med en tvåsomrig harr – redo att sättas ut i ett vackert biflöde till Lagan. Foto: Mathias Arnham.
Kärt barn har många namn
Harren är älskad av oss sportfiskare och tiotusentals människor reser utan att blinka hundratals mil för att komma i kontakt med den. Förhoppningsvis kommer det här vara startskottet för ett sydligare harrfiske, men det vet vi först om några år. Det finns tyvärr inga garantier att projektet kommer lyckas, bara att förutsättningarna är goda. Harren har under dess frånvaro glömts bort av ortsborna som oftast pratar om laxen, men nu lyfts ögonbryn från nyfikna hallänningar när de hör talas om Ebbes projekt och den bortglömda arten. Att harren har gjort avtryck i det halländska kulturarvet märks allt trots lokalbefolkningens strikta laxfokus.
– Harren har ju till och med egna smeknamn här nere, och har du aldrig tidigare fångat en ”haspa” eller ”asping” så kanske du kan göra det igen om tio till femton år, när beståndet är livskraftigt. Det är min förhoppning varje fall, avslutar Ebbe.
Projektet finansieras av Havs- och fiskeriprogrammet via Jordbruksverket och EU. Uppföljande kommunikation kring projektet utlovas.