Foto: Micael Söderman / Skarvbeståndet ökar och därmed behovet att förvalta skarven för att skydda känsliga fiskbestånd.
Sportfiskarna tillsammans med Jägareförbundet träffade nyligen Riksdagens jakt- och fiskeklubb för att informera om situationen med säl och skarv och förbundens agerande i dessa frågor. Sportfiskarna och Jägareförbundet hade här en tydlig samsyn.
Bland annat informerade Sportfiskarna om tydliga exempel på skarvens, och sälens påverkan på fiskbestånd, samt om förbundets konkreta åtgärder längs bland annat Gästrike- och Upplandskusten. Riksdagsledamöterna fick även förslag på hur säl- och skarvförvaltningen kan förbättras.
- Medan strömmingen som är motorn i ekosystemet fiskas bort av trålarna, har predatorerna fri utveckling och ökar därigenom trycket på redan hotade fiskbestånd längs ostkusten. Nu krävs ett batteri av operativa insatser för att vända utvecklingen, säger Sten Frohm, Sportfiskarnas generalsekreterare.
Vad kan politiken göra?
Några av de åtgärdsförslag för skarv som Sportfiskarna presenterade för riksdagsledamöterna är att ankomstjakt bör tillåtas och bedrivas utan geografiska inskränkningar där den ger bäst effekt. Detta kan med fördel göras möjligt genom att ändra på föreskrifterna för skyddsjakt på eget initiativ.
Ett annat viktigt budskap är att länens förvaltningsplaner blir viktiga styrdokument i den framtida skarvförvaltning. Regeringen bör därför ge ett tydligt direktiv till Länsstyrelserna om hur de ska hantera skarvfrågan. Många län kommer att uppdatera förvaltningsplaner inom kort, men saknar tydliga direktiv uppifrån. I dagsläget varierar länens ambition kraftigt.
Det är även viktigt med pilotområden där forskning och utvärdering kopplas till operativ förvaltning. Det krävs relativt små, men långsiktiga och förutsägbara resurser för både forskning och genomförande på regional nivå.
Man bör även lyssna på signalerna från EU om att det är möjligt att göra undantag från fågelskyddsdirektivet artikel 9.