Ett ökat fisketryck kommer att förvärra surströmmingsbristen ytterligare.
Igår publicerade Internationella havsforskningsrådet ICES ett förslag på en ökning av strömmingskvoterna för Bottenhavet och Bottniska viken med mellan 21–36 %. Förslaget är ett mycket dåligt och svårbegripligt besked för såväl det hotade ekosystemet som för det kustnära fisket efter strömming och lax.
Mängden vuxen strömming, den så kallade lekbiomassan, i Bottniska viken har stadigt minskat de sista 30 åren och ligger nu på en historiskt låg nivå. Ändå föreslår ICES att fångsten ska öka, vilket visar på det fundamentala systemfel EU:s fiskeripolitik bygger på, nämligen ett maximalt uttag av fisk. Man ska samtidigt minnas att EU-kommissionen så sent som ifjol föreslog en noll-kvot för strömmingsfisket då beståndet bedömdes befinna sig under säkra gränsvärden. Detta baserades då också på ICES rådgivning.
–Sportfiskarna konstaterar att det finns stora brister i ICES:s uppdrag vilket leder till att rådgivningen blir osäker och resulterar i ett ohållbart fiske. Ett ökat fisketryck riskerar nu bland annat att slå ut lokala bestånd av strömming och det hotar även hela ekosystemet där strömmingen utgör motorn. Det är i stället nödvändigt att se till hela ekosystemets bästa och sänka fisketrycket, kommenterar Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Även bland ICES-forskare konstateras att EU:s fiskeripolitik och den beställning som görs till ICES om att maximera uttagen har tydliga brister. Svenske David Gilljam, ekolog och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet samt medlem i det internationella havsforskningsrådets ICES expertgrupp, konstaterar bland annat följande i en intervju med Dagens Nyheter.
–Personligen tycker jag problemet är att de här rekommendationerna bara utgår från det man kallar för lekbiomassa. De tar inte hänsyn till att andelen stora strömmingar har minskat kraftigt de senaste tio åren. Stora strömmingar spelar dessutom en mycket viktig ekologisk roll i havet på ett sätt som mindre strömmingar inte klarar.
Trots förslaget att fångstkvoterna nu ska öka har det svenska och finska industrifisket under flera år inte lyckats fiska upp sina kvoter. Bara 72 % av fångstkvoten har kunnat landas trots ett intensivt fiske, ett oroande varningstecken om att något inte står rätt till. Sportfiskarna är mycket oroliga för att fisketrycket kommer att öka ytterligare för att få fram råvara till fiskmjölsindustrin. Det är nu nödvändigt att se till hela ekosystemet och tillämpa försiktighetsprincipen.
En annan uppenbar risk med ett ökat fisketryck på strömming är att även laxbestånden drabbas. Födobrist för unga laxar samt bifångst av lax är sannolika kopplingar mellan det industriella trålfisket och de senaste årens svaga återvandring av lax till våra älvar.
ICES har själv påpekat brister i deras rådgivning i sitt dokument ”Roadmap for conservation measures for Baltic Herring”. Utan att tillämpa förslag som finns i deras eget dokument kommer vi inte från nuvarande situation med små individer, låg biomassa och vikande laxbestånd. Systemet med ICES rådgivning för fiskekvoterna får även kritik från fristående forskare:
–ICES råd för fiskekvoten för strömming i Bottniska viken för fiskeåret 2025 tar inte några hänsyn till de negativa ekosystemseffekter som kan uppstå med en ökad fiskekvot. Rådets förslag är baserad på modellering och tolkning av relativt osäkra data på fiskeridödlighet och rekrytering som då ger en farlig och ohållbart hög kvot för beståndet och hela ekosystemet. Men systemfelet ligger inte hos forskarna på ICES utan hos uppdragsgivarna. Uppdraget till ICES är ett uttryck för en politisk vilja att tillfredsställa industrifiskets behov, kommenterar Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Möjlig lösning på strömmingskrisen
Eftersom hela kvoten för strömming i Bottenhavet och Bottenviken fördelas mellan Sverige och Finland skulle det i princip räcka att Sverige och Finland kom överens om en mer hållbar förvaltning. Vår nuvarande regering har i sin senaste regeringsförklaring varit tydliga med att Sverige ska värna strömmingen. Vi hoppas nu att ministern står för det och inte återigen lägger sig platt i förhandlingarna med Finland. Nu är det dags att vara aktiv i förhandlingar och se till det kustnära fiskets, laxens och ekosystemets bästa.