Foto: Ted Logarth / Det krävs mer åtgärder för att vända den dåliga trenden för vildlaxen.
Sportfiskarna ser med stor oro på utvecklingen för den vilda Östersjölaxen. De senaste åren visar på en mycket tydligt minskande trend för de olika vildlaxbestånden. Förbundet kräver nu att Havs- och vattenmyndigheten inför åtgärder för att stoppa årets yrkesfiske och i högre grad agerar för att skydda vildlaxbestånden i älvarna.
Nu i mitten av juli är det med hjälp av fiskräknarna i älvarna möjligt att göra en relativt säker prognos för årets laxuppgång. I exempelvis Torneälven, som är den mest produktiva laxälven i Östersjön, har nu drygt 20 000 laxar stigit.
Grafik: Luke / Laxuppgången hittills i Torneälven.
Då merparten av fisken nu bör ha vandrat upp kommer Torneälven därmed sannolikt att summera på som mest omkring 30 000 laxar. Det kan låta som ett stort antal men Torneälvens verkliga potential är minst 100 000 laxar. I övriga vildlaxälvar är trenden densamma med svaga, eller närmast katastrofalt dåliga uppgångar.
Tittar man på yrkesfiskets fångster så har Sverige nu fångat 80 procent av kvoten. 13 795 laxar av en kvot på totalt 17 411 fiskar. Det finska yrkesfisket har hittills endast fångat 64 procent av deras kvot. 10 584 laxar av en kvot på16 661 fiskar.
- Under det katastrofalt dåliga laxåret 2023 tillfrågade Sportfiskarna HaV om det fanns lämpliga regler och en beredskap för att begränsa fisket om en liknande situation skulle uppstå. Ingenting har hänt och enligt all tillgänglig statistik befinner sig laxälvarna i en accelererande kris. HaV:s egen målsättning med laxförvaltningen är att den ska vara adaptiv, fisket ska alltså anpassas efter tillgången på fisk. Nu är varje enskild vildlax viktig. Ska man leva upp till målsättningen med förvaltningen är det dags att inse allvaret och agera genom att skapa ett adaptivt regelverk kommenterar Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas.
Även sportfiskarna måste ta ansvar och HaV och länsstyrelserna bör ge råd till fiskevårdsområdesföreningar och samfälligheter om att införa fiskebegränsningar för att minska uttaget av vildlax.
Sportfiskarna kritiska till flera delar av laxförvaltningen
Sportfiskarna har i fem års tid i olika remisser, hittills utan att få gehör, tydligt markerat mot att överbliven laxkvot utnyttjas under påföljande år. Systemet att föra över överbliven laxkvot till nästkommande år (så kallad mellanårsflex) nyttjas rutinmässigt av myndigheten. Det är ett sätt att årligen öka fiskekvoten utan att ta hänsyn till laxbeståndens aktuella status. Det är först i juni/juli som det visar sig hur laxuppgången blir. Inför fjolåret som blev ett riktigt svagt laxår godkände även HaV att svenska fiskare fick byta tills sig ytterligare laxkvot från danska fiskare i utbyte mot strömmingskvot. När det i juli i fjol visade sig att väldigt få laxar steg i älvarna stoppade inte HaV fisket, vilket man borde göra om man ska ha en adaptiv förvaltning.
Laxsmolten dör i Östersjön
Det stora problemet för laxbestånden är nu att de flesta laxungarna inte längre klarar sig ute i Östersjön. Lekresultaten i älvarna har i många fall varit goda, men en väldigt liten andel av laxarna överlever uppväxten i havet, enligt forskarna kan smoltöverlevnaden nu vara så låg som sju procent. Därmed kan väldigt få laxar återvända som vuxna till älvarna för att leka och trygga beståndens överlevnad. Exakt varför laxsmolten dör vet man ännu inte säkert. Men den troligaste orsaken är att det nu råder brist på föda i Östersjön för laxungarna och att de därför svälter ihjäl. Strömmingsyngel är en mycket viktig föda för laxungarna och den mest sannolika faktorn som kan påverka tillgången på strömmingsyngel är det storskaliga trålfisket ute i Östersjön. Just nu genomförs studier på laxsmoltens överlevnad vilket förhoppningsvis kan ge ett tydligare kunskapsunderlag för fiskeförvaltningen.
-Sportfiskarna menar att det finns flera allvarliga systemfel i processen för hur fiskekvoterna sätts för Östersjön. När forskarna tar fram råden för kvoten för exempelvis strömming tas ingen hänsyn till hur det storskaliga trålfisket efter strömming sedan kan påverka övriga arter i havet. Den djupa krisen för laxen och för strömmingen och för många andra arter i Östersjön visar tydligt att något är allvarligt fel med fiskeförvaltningen. Nu krävs stor försiktighet i hur fiskekvoterna sätts och vad gäller vildlaxen kan HaV begränsa dödligheten i fisket, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Sportfiskarna kräver att HaV:
-Inför fiskeregler för att kunna förvalta vildlaxen adaptivt i Östersjön.
-Slutar föra över överbliven laxkvot från år till år.
Läs mer:
Allt svagare laxbestånd - då utökar HaV årets laxkvot
Finskt fuskfiske hot mot svaga laxbestånd
Sämsta laxåret på många år – då ökar HaV fångstkvoten
Inget stopp för industritrålningen i Östersjön – men fiskekvoterna minskar 2024