Laxungar från Örekilsälven. Foto: Markus Lundgren, Sportfiskarna.
Norska Miljödirektoratet har stoppat laxfisket i 33 älvar i fyra regioner. Även i Sverige är trenden mycket oroande.
Atlantlaxen har det riktigt tufft just nu, både i Sverige och Norge. Nyligen stoppade norska Miljödirektoratet med omedelbar verkan laxfisket i 33 älvar i fyra regioner i södra halvan av landet. Rapporter från älvarna pekar på att årets uppgång ser ut att vara ungefär hälften av fjolårets, medan förra årets uppgång var ungefär hälften av uppgången 2022, men med stora lokala variationer. Den sammantagna minskningen är dramatisk och bedömningen är att många älvar i år kommer att få problem med att nå målen kring mängden uppvandrad lekfisk.
Norsk laxodling pekas av många ut som det största problemet för vildlaxen och problembilden innefattar laxlus, rymmande odlingslax och spridning av infektioner. Dock handlar det sannolikt om en ”perfekt storm” med en kombination av alla mänskliga effekter vi har utsatt laxen för, liksom de betydande förändringar vi har sett i havet till följd av klimatförändringarna.
En förutspådd kris
–Tyvärr är detta en förutspådd kris och det är verkligen inte lätt att vara optimistisk om framtiden för den vilda Atlantlaxen, säger laxexperten Øyvind Fjeldseth från Norges Jeger- og Fiskerforbund till Sportfiskarna.
Älvarna är i nuläget stängda för resten av året, men en mellansäsongsutvärdering kommer att göras 5 juli och skulle i teori kunna innebära att några av de 33 älvarna kan öppna igen. Ett sådant eventuellt beslut tas vecka 28. I månadsskiftet juni/juli har vissa älvar visat tecken på mer fisk på väg upp. Gällande älvarna i norra halvan av Norge brukar uppvandringen starta lite senare, men liknande bedömningar kommer att göras där inom kort.
Stora problem även i Sverige
Även runt den svenska kusten är problemen stora. Ett tydligt problem för västkustens laxbestånd har varit minskad återvandring av vuxen lax från uppväxtområdena ute i Atlanten. Även i Östersjön, vars lax också räknas som Atlantlax men som inte lämnar Östersjön, har trenden varit vikande i flera år.
På svenska västkusten har klassiska laxälvar som Ätran, Örekilsälven och Rönne å sett en svag uppvandring under april och maj. Ätran har dock haft en positiv trend i juni månad och detta har fortsatt de första dagarna i juli. Uppvandringen i Ätran förbi Hertingforsen i Falkenberg har gått starkt i slutet av juni och början av juli med ca 30–40 laxar varje dag, vilket innebär att man snart är ikapp medelvärdet för de senaste 5 åren. Även i Örekilsälven har uppvandringen tagit fart i början av juli. För Lagan däremot, där ca 33 000 laxsmolt årligen sätts ut som kompensation för vattenkraftens utslagning av vildlaxen, har fångsterna varit katastrofalt dåliga med endast 16 fångade laxar fram till 1 juli.
I södra Östersjön har det i flera år varit problem för storlaxälvar som Mörrumsån och Emån som bland annat brottats med höga vattentemperaturer. Likaså var trollingfisket i södra Östersjön under våren det sämsta på många år.
För Norrlandsälvarna var 2023 ett så svagt år att den svenska fiskekvoten inte fiskades upp, något Sportfiskarna nyligen rapporterat om. Samtliga ostkustlaxälvar upplever andra året i rad med mycket svaga återkomster. Flera lokalförvaltningsorganisationer har nu stängt fisket efter lax eller beslutat om att all vildlax måste återutsättas. Även fiskeguider har tagit beslut om att inte guida vildlaxfiske.
–De svaga laxåterkomsterna är kopplade till dålig överlevnad till havs. Nu måste EU:s fiskeministrar dra ner på industrifisket så att Östersjöns strömming och skarpsill ska kunna återhämta sig. Utan strömming och skarpsill – ingen lax, säger Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas.