Foto: Knuts Conny / Strömming är en av de arter som minskat i Östersjön. Trots det föreslås nu ett fördubblat fiske i centrala Östersjön.
Kvotsänkningar föreslås för flera fiskbestånd och för strömmingen råder en stor osäkerhet när Internationella havsforskningsrådet (ICES) nu presenterar sina vetenskapliga råd.
I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober.
Råd för strömming i norr dröjer
Råden visar på fortsatt kris för många fiskbestånd. Samtidigt råder en stor oenighet om statusen för strömmingsbestånden. För strömmingen i Bottenviken/Bottenhavet, där det pelagiska industrifiskets fångster varit enorma det senaste decenniet och kustfisket i flera år haft katastrofalt dåliga fångster, kommer råden inte förrän i september. Anledningen till denna försening tros vara den stora osäkerhet som råder med nuvarande beståndsmodell. Förra året rekommenderade EU-kommissionen ett fiskestopp, medan EU:s fiskeministrar beslutade om en EU-kvot på 55 000 ton.
Svårbegripligt råd för strömming centrala Östersjön
För strömmingsbeståndet i centrala Östersjön pekar modellen nu i stället spikrakt uppåt, med en kraftig kvotökning som förslag. EU-kvoten föreslås här hamna i intervallet 95 340–125 344 ton, att jämföra med 2024 års kvot på 40 368 ton, där det lägre intervallet av kvoten då skulle innebära en kvotökning med hela 136 %.
-Sportfiskarna är mycket tveksamma till om detta är ett hållbart råd med tanke på tillståndet för flertalet fiskbestånd i Östersjön. Strömmingen har en nyckelroll i ekosystemet och ett så pass kraftigt ökat fisketryck som nu föreslås kan inte vara annat än ett stort risktagande, kommenterar Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken för strömming minskat mycket kraftigt. Fisketrycket har enligt ICES siffror konsekvent varit för högt i många decennier. Beståndet har visat sig ligga under alla de nivåer som står för försiktighet och hållbarhet och har gjort så i många år.
Trots detta har MSY-modellen alltså denna gång tillåtit mer än en fördubbling av kvoten. Det råder dock stor oenighet om årets rådgivning och den kontroversiella så kallade MSY-förvaltningen som ska maximera uttag och fokusera på biomassa tillåter aldrig någon längre återhämtning för bestånden, Modellen tar inte heller hänsyn till hur fisket påverkar storleksfördelningen inom beståndet. Den brist på stor strömming som då uppstår är allvarlig då de stora fiskarna har konstaterats ha en nyckelroll i ekosystemet. MSY-modellen tillåter också paradoxalt nog att fisket kan kallas hållbart även om beståndet är hårt nedtryckt och betydligt mindre än det varit.
Allvarlig kris för skarpsillen
För skarpsill som är den viktigaste fångsten för industrifisket föreslås en kraftig minskning med mellan 16 och 35%. Anledningen är bland annat dålig lekframgång. I tre år har skarpsillens lekresultat varit katastrofalt dålig vilket är en mycket oroande utveckling för denna nyckelart. OBS: ICES råd för skarpsill är baserat på ett antagande att skarpsillen denna gång lyckas bättre med leken. Något det inte finns någon garanti för. ICES skriver själva att om antagandet om den lyckade leken inte infrias kan beståndet i princip kollapsa. Skarpsill är en femårig art och då leken inte lyckats under senaste tre åren är situationen nu mycket allvarlig.
Torsken fortsatt hotad
För det krisande östra torskbeståndet föreslås fortsatt en nollkvot och för det västra torskbeståndet är förslaget nära noll. Dock tillåts som vanligt enorma mängder bifångster av torsk i yrkesfiskets landningar efter andra arter, en politisk prioritering som minskar möjligheten till återhämtning för flertalet fiskbestånd längs svenska kusten.
Laxfisket föreslås minska
För lax förslås en minskning av kvoten med 26 % till 40 000 fiskar för både rekreations- och yrkesfisket vid kusten i Bottenhavet och Bottenviken. Senaste två årens nedgång av vildlax beror på att smoltöverlevnaden i havet har försämrats rejält och det finns starka indicier på att det är på grund av brist på smoltens naturliga föda som är strömmingsyngel. Årskullarna av strömming har tveklöst minskat.
- Vi behöver en ekosystemsbaserad förvaltning där strömming, skarpsill och lax förvaltas tillsammans. Bottenhavets strömming har exempelvis allt för länge förvaltas för att enbart gynna fiskmjölindustrin, förvaltningen måste ta hänsyn till alla arter som berörs av fisket, konstaterar Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas.
Läs mer:
ICES råd för Östersjön
Svenska fiskekvoter