Kustnära bottentrålning är en viktig fråga. Foto: Markus Lundgren.
Kustnära trålning, fångstrapportering för fritidsfisket, kalkning och det svenska havs- och vattenmiljöanslaget diskuterades när Sportfiskarna träffade Havs- och vattenmyndigheten strax innan jul.
Utöver löpande kontakt i olika ärenden träffar Sportfiskarna emellanåt delar av Havs- och vattenmyndighetens (HaV) ledning för att diskutera viktiga frågor för sportfisket. Senaste mötet var dagarna innan jul och flertalet stora frågor diskuterades.
Kalkningen drabbas av regeringens neddragningar
En stor oro de närmsta åren är regeringens sänkta ambitioner för det svenska miljöarbetet. Havs- och vattenmyndigheten bekräftar att anslagen minskar och konstaterar precis som flera länsstyrelser att bland annat den svenska kalkningsverksamheten kommer att drabbas hårt. För exempelvis ett stort kalkningslän som Halland handlar det med nuvarande prognos om en halvering av kalkningen år 2025. Detta i ett län som bland annat huserar unika bestånd av lax och flodpärlmussla. Sportfiskarna framförde sin tydliga oro för att många decenniers arbete och 100-tals miljoner kronor nu riskerar att kastas bort om vattensystem återförsuras.
Obligatorisk registrering och fångstrapportering för fritidsfisket
En annan väsentlig fråga för sportfisket är EU:s uppdatering av den så kallade kontrollförordningen och tillhörande krav på fångstregistrering. En huvudfråga har varit att anpassa regelverket till yrkesfiskets landningsskyldighet, alltså kravet på att ilandföra kommersiella arter istället för att dumpa oönskad fångst till havs, med decennier av utarmning av bestånden som följd. Det råder dock fortfarande en dålig efterlevnad av regelverket.
För fritidsfisket innebär det nya regelverket bland annat obligatorisk registrering och fångstrapportering för fiske av vissa utpekade arter, för svenskt vidkommande främst lax och torsk i Östersjön. Detta kommer senare att utvidgas med liknande krav för arter där fritidsfisket står för signifikant påverkan på bestånden. Ett tvingande krav för att samla in data även från fritidsfisket kommer att finnas på plats från 2026. HaV avvaktar i nuläget den av regeringen tillsatta fiskelagsutredningen, en utredning där Sportfiskarna har med en förordnad expert i utredningsarbetet.
Sill och strömming i Östersjön
Sportfiskarna fick också en uppdatering kring det så kallade trålgränsprojektet i Östersjön, där regeringen har gett HaV i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Bakgrunden är den stora påverkan som det pelagiska trålfiskets i sammanhanget monumentalt stora fångster tros ha på lokala bestånd. Syftet med projektet är att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.
Kustnära bottentrålning fortsatt ett stort problem
Sportfiskarna lyfte också en fråga som förbundet drivit i många år, men till synes helt utan gehör – de stora problemen som omger blandfisket med bottentrål i Västerhavet. Den svenska tillträdesgränsen för trålfiske, den så kallade trålgränsen, tillåter kustnära bottentrålning bara 3–4 sjömil från kustlinjen. I Västerhavet är dessutom denna kustnära tillträdesgräns perforerad med undantag i form av inflyttningszoner som tillåter bottentrålning ännu närmre land, förvisso med det man kallar selektiva redskap.
Med tanke på allt vi vet om trålfiskets kraftiga decimering av fiskbestånden och skador på bottnar det senaste halvseklet är det enligt Sportfiskarna anmärkningsvärt att kustnära trålning fortfarande tillåts. Särskilt mot bakgrund av att nästan all kustnära bottentrålning idag fokuserar på havskräfta, eftersom de kustnära fiskbestånden är snudd på utslagna. Bidraget till svensk livsmedelsproduktion är alltså marginell och Sverige importerar idag en majoritet av sin sjömat.
En infasning av burfiske efter havskräfta menar Sportfiskarna är det självklara valet. Bifångster av andra arter är lägre, utkasten av oönskade fångster är lägre, överlevnaden för fångst som kastas tillbaka är högre, bottenpåverkan väsentligt lägre, energiförbrukning per kilo fångad havskräfta väsentligt lägre och sammantaget skulle vinsterna i kräftfisket totalt sett öka eftersom burfisket är mer lönsamt än trålfisket.
Under dagen diskuterades även bland annat älvspecifik laxförvaltning, alternativa regleringar för fritidsfisket i Öresund, den nationella prövningsplanen för vattenkraft (NAP), problemen med tillgång till sättfisk samt den svenska nationella torskplanen där Sverige tillåtit undantag från EU-kraven på mer selektiva redskap (Sportfiskarna säger nej till förslag på minskad selektivitet i svenskt bottentrålfiske - Nyheter & aktuellt | Sportfiskarna).