Exempel på en av regnbågarna som letade sig upp i ett av Storsjöns biflöden och störde vild fisk mitt under pågående reproduktion. Detta får inte upprepas, anser Sportfiskarna. Foto: Anders Rydeborg
Med eftertryck nej. Det är Sportfiskarnas linje när det gäller planerna på kraftig utökning av fiskodling i jämtländska Storsjön.
Det är med anledning av två processer som Sportfiskarna (Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund) anser att vi måste sätta ned foten.
Dels gäller det ansökan om en stor fiskodling vid Vejmon i Krokoms kommun, där bolaget Storsjo Aquaculture vill odla regnbåge, och det andra fallet gäller bolaget Vattudalens fisk, som vill fördubbla odlingen av regnbåge i Hoverberg. Det handlar om samma odling som flera gånger polisanmälts av länsstyrelsen för att fisk rymt ur kassarna.
Sportfiskarna anser att kommunerna runt Storsjön måste börja i precis motsatt ände, nämligen att höja sjöns status genom skarpa beslut och vidhängande miljöåtgärder.
Storsjön, som är en av Jämtlands starkaste attraktioner och dessutom en dricksvattentäkt, börjar sorgligt nog likna en cocktail av miljögifter, invasiva arter och annan åverkan.
Senast i våras kom rekommendationen att inte äta Storsjön-fisk för ofta, med anledning av att Länsstyrelsen konstaterat förhöjda halter av miljögifter i delar av Storsjöns fiskbestånd. Det rör sig framför allt om PFAS, dioxiner, och PCB, men till viss del även kvicksilver.
Till det går att lägga det uppmärksammade problemet med Cryptosporidium, en sjukdomsframkallande mikroorganism, som upptäcktes i Storsjön 2010.
De vilda bestånden av fisk är också under hård press i Storsjön, på grund av att bland annat kanadaröding, nors och bäckröding konkurrerar om livsutrymmet och födan. Ett antiklimax nåddes under 2021–2022 då tusentals förrymda regnbågar spred sig över Storsjön, där det bland annat gjordes fynd av lekfärgade regnbågar som letat sig upp i Storsjöns biflöden och konkurrerade med vilda fiskar under pågående reproduktion. Även i det rikskända öringvattnet Dammån, där Storsjööringen har sin barnkammare, gjordes det fynd av regnbågar.
Detta får inte upprepas. Risken för nya rymningar, och även potentiell spridning av sjukdomar, måste minimeras.
Det görs flera insatser för att värna de vilda bestånden av exempelvis öring och harr i Storsjön, av bland annat Sportfiskarna som nyligen inventerat flera av sjöns biflöden och börjat restaurera några av desamma, med syfte att stärka fiskbestånden. Parallellt med detta har det också kommit hoppfulla rapporter om att den närmast mytomspunna Storsjö-rödingen börjat återhämta sig lokalt, vilket ytterligare förstärker motiven att skydda de vilda fiskarna.
Vi på Sportfiskarna förstår naturligtvis att vi som samhälle måste trygga livsmedelsförsörjningen, genom att bland annat odla fisk. På samma sätt är odlad fisk också viktigt för att försörja vissa sportfiskevatten med fisk, exempelvis regnbåge.
Dock ska vi vara väldigt försiktiga med att exploatera vatten som inhyser vild fisk. Vägen framåt är i stället att bygga upp självreproducerande bestånd i våra älvar och sjöar genom naturåterställning, fiskvägar och andra åtgärder. Samt att följa de goda exemplen som redan finns, nämligen att bygga landbaserade fiskodlingar där man har kontroll på verksamheten och dess åverkan.
Storsjön är på flera sätt folkets sjö, med möjlighet för allmänheten att fiska gratis och känna ett ansvar för vattenlivet.
Nu är det dags att vi alla tar ansvar för denna fantastiska tillgång.