Foto: Lars Vallin / Ett cirka en månad gammalt gäddyngel.
En akut brist på gäddor har inneburit att gäddyngel odlas upp för utsättning i restaurerade våtmarker.
På Gotland har gäddbestånden längs kusten varit ytterligt svaga under många år vilket gör att det helt enkelt saknats gäddor som kan leka i flera av de gäddfabriker som anlagts. Under några år har det därför gjorts försök med att sätta ut gädda för att stimulera den naturliga reproduktionen.
-Det är idag så många faktorer som potentiellt påverkar möjligheterna för gäddan att återetablera sig så vi måste göra allt vi kan för att få tillbaka den. Det är inte bara våtmarkerna, gäddans fortplantningsmiljöer, som är betydligt färre är före utdikningarna, idag har vi också säl, skarv, häger och inte minst spigg som påverkar gäddbestånden negativt längs kusten, förklarar Lars Vallin, projektledare.
Foto: Lars Vallin / En gadda som kramats på rom återutsätts för att kunna fortsätta bidra till beståndet i framtiden.
I odlingen används gädda från en fungerande gäddfabrik på östra Gotland, med ett bestånd som lekvandrar från havet upp i en sötvattensmiljö för att reproducera sig. När gäddorna vandrar in i våtmarken fångas fiskarna i en fälla och några individer från varje kön sparas. När gäddorna är helt lekmogna används de för konstgjord befruktning. Gäddorna kramas på rom och mjölke, och befruktningen sker på plats innan rommen sedan transporteras till ett laboratorium på norra Gotland för fortsatt utveckling. Det brukar ta en knapp månad innan romkornen kläcker men det kan variera något beroende på temperaturen i vattnet. Gäddrom kläcker efter cirka 120 dygnsgrader. Det betyder exempelvis att om vattnet håller en medeltemperatur på fem grader så tar det 24 dygn, vid tio grader tolv dygn och så vidare.
Foto: Lars Vallin / Utsättning av gäddyngel i en gäddvåtmark.
-När rommen kläcker och de små gäddlarverna kryper ut har vi antingen transporterat ut dem relativt omgående till några av de utvalda våtmarkerna eller haft dem kvar en tid och matat dem med artemia, som är ett litet djurplankton, innan vi satt ut dem i våtmarkerna. På det sättet har vi fått fram ett antal tusen gäddyngel varje år under de fem år vi genomfört projektet, berättar Lars Vallin.
Långsam utveckling åt rätt håll
Det har ännu inte blivit någon kraftig ökning av gädda i de våtmarker där utsättningar har gjorts men det finns återfångster av gäddor som vandrat tillbaka till våtmarkerna efter ett eller ett par år. Över huvud taget visar de fällprovfisken som genomförts under några år att det nu finns en viss ljusning för gäddan. Det rapporteras även fler fångster av gädda längs kusten nu än för några år sedan. Abborren har mycket glädjande kommit tillbaka starkt sen några år och den är betydligt mer talrik nu än vad den var för fem sex år sedan.
Foto: Lars Vallin / Nyutsatta gäddyngel sprider ut sig i sin nya miljö.
-Personligen tror jag också att gäddan kan dra nytta av att abborren nu etablerat sig igen genom att predationen från framför allt spigg bör minska. Därför är det också så viktigt att vara återhållsam med uttaget av abborre, och gädda vid fiske längs kusten. Båda arterna är viktiga rovfiskar som har stor betydelse för att kustmiljön ska kunna förbättras, avslutar Lars Vallin.
Projektet med utsättningar av gäddyngel på Gotland finansieras genom statliga bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, förmedlade av länsstyrelsen i Gotlands län samt genom stöd från St. Clemens hotell i Visby via projektet ”Rädda en gädda”.