Nej, miljöanpassningarna av vattenkraften kommer inte innebära att det produceras mindre vattenkrafts-el i framtiden än i dagsläget, enligt en rapport från Energimyndigheten. Här Krångede kraftverk i Ragunda kommun. Foto: Anders Lundin
Miljöanpassningarna av vattenkraften har förts fram som ett hot elförsörjningen. Men även om miljöanpassningarna genomförs så kommer vattenkraften att producera mer el år 2050 än nu.
Debatten om kilowatten och oron över den svenska energiförsörjningen slutade i höstas med att den Nationella planen för miljöanpassningen av vattenkraften pausades. Alltså den process som ska säkerställa att Sverige lever upp till EU:s vattendirektiv och skyddar ekosystemen, genom bland annat fiskvägar och minimitappningar.
Tidö-partierna deklarerade att varje kilowatt räknas och att förutsättningarna för hela processen måste ses över. Kraftbranschen har parallellt med detta fört fram önskemål om att måltalen inom planen måste sänkas och att produktionsbortfallet inte får överstiga motsvarande 1,5 TWh. Budskapet är att alla existerande undantag ska tillämpas för att slippa göra miljöanpassningar.
På andra sidan ringhörnan står både Sportfiskarna och andra miljöorganisationer, samt även delar av den politiska oppositionen.
Både Sportfiskarnas egna sakkunniga och externa experter hävdar att miljöanpassningarna knappt kommer att påverka energiproduktionen, bland annat med motiveringarna att de kommer att pågå under flera decennier.
En färsk rapport från Energimyndigheten stöder denna slutsats. Vartannat år tar myndigheten fram långsiktiga scenarier för det svenska energisystemet, och en prognos är att vattenkraftsproduktionen kommer att öka 2 TWh fram till 2050, som en följd av klimatförändringar och ökad tillrinning.
Sammantaget innebär detta att elproduktionen från vattenkraft ökar med 0,5 TWh under modellperioden – även om miljöanpassningarna faktiskt skulle genomföras utifrån 1,5 TWh-målet.
Dessutom måste ytterligare en viktig aspekt läggas till – nämligen effektiviseringspotentialen som finns i framför allt de största reglerade vattendragen. Det skulle kunna innebära åtskilliga terawattimmar, enligt Sportfiskarnas sakkunnige Anders Karlsson.
– Enligt företrädare för energibranschen (Skellefteå Kraft och Sweco) finns det en potential att utöka effekten i de 10 största älvarna motsvarande 24 procent. Det finns även potential att utöka produktionen med minst 2–4 TWh (IVA). Den siffran kan om möjligt vara ännu högre. Inte alls orimligt med tanke på att utbyggnaden skett stegvis under mer än ett halvsekel och av olika aktörer, säger Anders Karlsson.
Han anser att detta också borde redovisas av Energimyndigheten, för att få rätt ingångsvärden i diskussionen om miljöanpassningens inverkan på den nationella energiproduktionen.
En längre artikel om detta kan du läsa i ett kommande nummer av Svenskt Fiske, där vi pratar med fler experter som ger sitt stöd till miljöanpassningarna.
Här hittar du Energimyndighetens raport ”Scenarier över Sveriges energisystem 2023 med fokus på elektrifieringen 2050”.