Fler och större abborrar, är målet med projekten Mera abborre och Drömprojektet. Foto: Anders Lundin
Sportfiskarna arbetar just nu med ett angeläget och spännande projekt, som ska lyfta bestånd av abborre och gädda till högre höjder.
Det handlar om projekten "Mera abborre" och ”Drömprojektet Återskapa Östersjöns livskraft", som har samma mål. Drömprojektet projektleds av WWF med finansiering av Svenska Postkodlotteriet och Mera abborre är ett LOVA-projekt som Sportfiskarna sökt. Drömprojektet är även medfinansiär i LOVA-projektet. Projekten pågår fram till och med 2023.
Drömprojektet är avgränsat till Höga kusten i Västernorrland och här samarbetar Sportfiskarna med Länsstyrelsen i Västernorrland, och Mera abborre drivs av Sportfiskarna och har hela Västernorrlands kust som åtgärdsområde.
Andreas Karlberg på Sportfiskarnas Jämtlandskontor ser fram emot att sätta spaden i vattnet och inleda den praktiska fasen i projekten.
– Båda projekten ska genomföra åtgärder för vårlekande arter i kustmynnande vattendrag. Inom projektet ska en sammanställning göras av tidigare utförda inventeringar och utifrån det materialet har ytterligare potentiella områden inventerats vidare. Några områden har pekats ut, där möjlighet att förbättra lekmöjligheterna beskrivits. Åtgärderna kan vara att undanröja vandringshinder som för högt lagda trummor, dammanläggningar, utdikade bäckar eller avsänkta sjöar, förklarar Andreas Karlberg.
Spegeldammen i Noraån några hundra meter upp från havet. Foto: Sportfiskarna
Under 2023 kommer Sportfiskarna och de andra aktörerna att gå vidare med minst fem åtgärdsområden.
Här är ett urval:
Mädan: En utdikad och igenvuxen vik i Höga kusten, där gäddlek var vanligt förekommande tidigare. Våtmarken skulle kunna öppnas upp i norra änden för att skapa en grund öppen lekplats och med en grund tröskel och en anpassad utloppsfåra skulle fisk kunna komma upp igen.
Rävsötjärnen och utloppsbäcken ned till havet: Byte av trumma som utgör vandringshinder. Samt höja bottennivån i den kraftigt utdikade bäcken och tjärnen. Mynningsområdet är idag igenslammat och igenvuxet, så en tydligare och meandrande fåra är tänkt att anläggas genom att avlägsna rotfilten på den vegetation som växer där idag.
Noraån: Detta är ett lite större vattendrag, med en spegeldamm några hundra meter upp från havet. Denna fyller ingen funktion annat än att det är den som styr vattennivån uppströms. Det är en överfallsdamm som inte går att reglera och utgör permanent vandringshinder året runt. Åtgärdsförslaget är att ta ner ett av facken med sättar i dammen, så att tröskling med sten och block kan anläggas upp genom dammen, vilket brukar benämnas som ett inlöp. Målsättningen är att bibehålla vattennivån uppströms, men ändå möjliggöra fria vandringsvägar för fisk. Hela ån som är ganska kort är flottledsrensad och nedströms dammen kommer biotopvård att genomföras.
Kråktjärnsbäcken: Biotopvård i en rensad bäckfåra mellan Kråktjärn och havet.
Törnaån: Ett biflöde till Inviksån. Oklart vad vi hinner med i år, men här ska vi undersöka fiskbeståndet och om möjligt genomföra biotopvård på några rensade sträckor. Vi vet lite för lite om denna å för att kunna säga hur viktiga åtgärderna är. Det är egentligen inga hinder för vårlekande arter att ta sig upp till närmaste sjö. Några svårare passager skulle kunna byggas bort om block återfördes till ån och framförallt skulle en mer varierande miljö för fisk och andra organismer skapas.
– Under slutåret 2023 ska även en Bioblitz anordnas där allmänhet och experter får möjlighet att tillsammans hjälpas åt att inventera utvalda områden på arter, hälsar Andreas Karlberg.