Foto: Ingemar Alenäs / Ålen hotas både av forsatt fiske och av döden i kraftverkens turbiner. Här vattenkraftsdödad ål från Ätran.
Avvisande av den vetenskapliga rådgivningen och ett stopp för miljöanpassning av vattenkraftverk. Sveriges bidrag till utrotningen av ålen blev denna vecka konkret.
När EU:s fiskeministrar möttes i Bryssel 11–13 december var den europeiska ålen högt upp på agendan. En ikonisk art som det senaste seklet drabbats oerhört hårt av ett högt fisketryck, förlust av habitat och vattenkraftverkens effektiva slakt av detta mytiska djur. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har i flera år rekommenderat ett totalt fiskestopp för alla ålens livsstadier i alla habitat. Tjänstemännen på EU-kommissionen har gjort sitt för att implementera rådgivningen i förslagen till förvaltningsbeslut som ska rädda ålen.
Detta har dock många medlemsstater inte velat se. Kraven på temporära fiskestopp har vattnats ur och kortsiktiga ekonomiska vinstintressen har som så ofta i fiskesammanhang fått styra agendan, trots att ålen är listad som akut hotad med en sällsynt allvarlig beståndsnedgång det senaste halvseklet.
Även Sverige sällar sig nu till skaran av länder som aktivt motsätter sig de vetenskapliga råden som beslutsunderlag. Istället lyfter Sveriges representant i förhandlingarna, landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), fram den tradition och kulturarv som ålfisket varit för Sverige. Han vill också se ett fortsatt hållbart svenskt ålfiske. Sportfiskarna vill dock upplysa om att när det vetenskapliga rådet sedan flera år är ett totalt fiskestopp, så finns det inget fiske som kan kallas hållbart.
Sverige motsatte sig ett förstärkt skydd
EU-kommissionens försök att skydda ålen under den främsta vandringsperioden demonterades också av medlemsstaterna under de nattliga förhandlingarna. Det 3-månaders fiskestopp som funnits på plats i flera år beslutades till oktober-december. Positivt är dock att tre extra månaders fiskestopp nu införs, ett extra skydd för ålen som Sverige dock motsatte sig i förhandlingarna. Det finns nu en flexibilitet för medlemsstaterna avseende vilka tre månader som det extra skyddet ska omfatta, något den svenska landsbygdsministern i sitt pressmeddelande var nöjd med.
Det framtvingade flexibiliteten i kombination med Sveriges vurmande för fiske på en akut hotad art innebär med stor sannolikhet att det finns en stor risk att det extra fiskestoppet kommer att förläggas där det gör så liten skada på ålfisket som möjligt, och följaktligen där det ger som minst skydd för ålen. Beslut måste fattas och meddelas EU-kommissionen senast 1 mars 2023.
Allt fritidsfiske i havet förbjuds
Brysselförhandlingarna innebär också att fritidsfiske av ål i alla livsstadier blir förbjudet i havet. Fritidsfiske efter ål i havet är förbjudet i Sverige sedan 2007 och beslutet innebär därför inte några ytterligare restriktioner för svenskt vidkommande. Sportfiskarna är positiva till ett totalt fiskestopp av ål i hela EU.
Utöver fisket sker en stor dödlighet i vattenkraftverkens turbiner där åtgärder lyser med sin frånvaro och den enda räddningen från en tafatt fiskeförvaltning har varit en länge emotsedd och högst nödvändig miljöanpassning av den svenska vattenkraften. Med tanke på att regeringen tidigare i veckan pausat denna miljöanpassning menar Sportfiskarna att regeringen borde varit öppen för att även ålfisket borde pausats. Med nuvarande ambitionsnivå riskerar ålfisket istället att bli en tradition som försvinner för gott. Till skillnad mot pausen av miljöanpassningen hade ett ålfiskestopp nämligen gjort omedelbar nytta och möjligheterna till ett i korrekt benämning hållbart fiske hade ökat. Nu dödas fortsatt ål i både ryssjor och kraftverksturbiner.
Läs mer:
Rådets pressmeddelande
Intervju med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)