Foto: Sten Frohm / Hans Majestät Konungen invigde den välbesökta konferensen.
Det var delvis heta diskussioner när strömmingens beståndssituation, miljöanpassningen av vattenkraften och skarvförvaltningen diskuterades på den nationella konferensen Fiskeforum 19–20 oktober i Stockholm.
Med deltagande av Hans Majestät Konungen och ett stort antal deltagare från fiskets olika organisationer och berörda myndigheter diskuterades flertalet frågor på Hasselbacken i Stockholm.
Vattenkraftens prövningsplan pausad
Redan i nyss tillträdda statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring deklarerades att den så nödvändiga miljöprövningen av vattenkraft nu ska pausas. Den nationella prövningsplan som sedan flera år är en genomarbetad överenskommelse, ska nu ses över, även om formerna för detta är oklara. Sportfiskarna hårdbevakar givetvis frågan.
Säl och skarv
Säl och skarv är viktiga beståndsdelar i en ekosystembaserad förvaltning. Säl- och skarvstammarnas imponerande framfart de senaste decennierna kan ses som en naturvårdsmässig framgång, men till vilket pris? Med nedtryckta fiskbestånd längs hela svenska kusten har den i många områden närapå explosionsartade tillväxten av säl och skarv orsakat problem både i form av predation på fisk och konflikt med människan.
SLU Aqua rapporterade om senaste forskningen och för gråsälen i Östersjön ser man nu oroväckande resultat avseende konditionen hos gråsälen. Den har helt enkelt på många håll magrat kraftigt. En teori är att minskningen av strömmingen – gråsälens huvudföda – orsakat födobrist. Det kan i sin tur tvinga in gråsälen långt in i skärgårdarna. De senaste åren har Sportfiskarnas medlemmar längs stora delar av Östersjökusten rapporterat om en kraftig ökning av sälar som i stor omfattning jagar längre in i skärgårdarna jämfört med tidigare, exempelvis kring åmynningar, uppe i vattendrag och vid så kallade gäddfabriker.
Värt att notera är att knubbsälen i Skagerrak tycks minska kraftigt sedan några år, efter flera decenniers kraftig ökning. Med fiskbestånden kraftigt decimerade efter decennier av överfiske kan den skriande fiskbristen vara en faktor till nedgången. Muntlig information från norska Skagerrakkusten är att sälkutarna inte hinner äta upp sig ordentligt innan vintern, men orsakssambanden är inte fastställda.
Vi fick även se en del preliminära data från SLU Aqua om skarvens inverkan på lax och havsöring i Dalälven. Den rapporten kommer framöver att väga mycket tungt som underlag i framtida förvaltning av skarv. Sammanfattningsvis så hamnar 20-40% av den märkta havsöringen på skarvkolonier. Med beaktande av att skarven spyr upp rester på andra platser än på kolonin så bör dessa siffror räknas upp med ungefär en faktor två för att skatta den verkliga predationen av skarv på havsöring. Skrämmande är att även den vilda öringen drabbas nästan lika hårt som den odlade. Vi återkommer mer om denna rapport framöver, den kommer även att presenteras på ett seminarium som vi är med och arrangerar i Gävle den 28 oktober (inbjudan kommer inom kort).
Östersjölaxen
För Östersjölaxen diskuterades ett stort antal frågor med allt från sjukdomsproblem och kompensationsodlingar till miljöanpassning och hur resursen ska nyttjas. Med en utfasning av det kommersiella fisket till havs fiskar man nu laxen mer i enlighet med älvspecifik förvaltning, som ger bättre möjlighet till större uttag av enskilda älvbestånd i mynningsområden.
Det är framför allt odlad lax i vattenkraftsutbyggda älvar som ska skattas, men även starka vildlaxbestånd i norr. Medan många norrländska vildlaxbestånd har gynnats av det senaste decenniets åtstramning av tidigare problem med drivgarnsfiske och skyhöga kvoter, är det fortfarande stora problem med laxbestånd längre söderut. Klimatförändringar och sjukdomsproblematik nämns bland potentiella orsaker. Det finns också ett behov av ett utökat skydd av svaga bestånd i flera små Norrlandsälvar, där lax nu riskerar att fångas i mängdfångande redskap.
Hållbart fiske
SLU Aqua presenterade den senaste forskningen om olika fiskbestånd. För torskbestånden runt svenska kusten kan situationen sammanfattas som mer eller mindre katastrofal. Utöver åratal av överfiske i så gott som alla havsbassänger påverkar säl, skarv och klimatförändringar i olika omfattning. Till och med i det trålningsförskonade Öresund ses nedgångar samt en ökning av sälmask i torsken, vilket sammanfaller med samstämmiga rapporter om gråsälens ökade närvaro i södra Öresund. I Nordsjön tros torsken migrera västerut och norrut på grund av allt varmare vatten.
Sportfiskarna ställde en fråga till Havs- och vattenmyndigheten gällande det faktum att mycket pengar används till framtagandet av selektiva redskap för yrkesfisket, men bristen på intresse och incitament gör att redskapen nyttjas i mycket dålig omfattning, något Sportfiskarna har uppmärksammat vid tidigare tillfällen. Ett typexempel på dålig prioritering är att bottentrålning efter havskräfta sker i stora områden innanför trålgränsen i Kattegatt och Skagerrak, när man i stället borde fasa ut denna skadliga fiskemetod och fasa in burfiske.
I princip alla beståndsdelar av det svenska fisket var representerade på konferensen, förutom det pelagiska segmentet. Husbehovsfisket representerades bland annat av SKIFO/Gotlands Husbehovsförening. Representanter fanns även på plats från bland annat västkustens demersala segment, Bottenvikens siklöjefiskare samt Norrlandskustens småskaliga strömmingsfiskare.
Ett intressant föredrag var det om Europeiska Revisionsrättens granskningsrapport om EU:s åtgärder för att bekämpa olagligt fiske. Det konstateras att Sverige och andra EU-länder har brister i sina kontroller mot illegalt fiske och Sverige fick både ris och ros i rapporten.
Strömmingen
Konferensens sannolikt mest diskuterade fråga – både i konferensprogrammet och på kafferasterna – var huruvida det finns en framtid för strömmingen. Det behandlas i en egen nyhet.