Flera aktörer har haft span på Alderängesån, och nu står det klart med ett projekt för att främja vattenlivet i ån och närliggande våtmarker. Foto: Sportfiskarna
Den lilla men värdefulla Alderängesån i Västernorrland blir nu en angelägenhet för Sportfiskarna. Det står klart efter att ett LONA-projekt fått grönt ljus.
Det är flera aktörer som gläds åt att naturvårdsprojektet ”Biotopvård- och våtmarksåtgärder i Alderängesån” beviljats statligt stöd. Rent formellt är det Ånge kommun som ansökt om ett LONA-bidrag på 1 094000 kronor för att främja den biologiska mångfalden inom Alderängesåns avrinningsområde, men även vindkraftsbolaget OX2, SCA och Sportfiskarna är med på tåget.
OX2 kontaktade först Länsstyrelsen Västernorrland för att diskutera vad de kunde göra för att skapa mervärde för biologisk mångfald i anslutning till en av sina vindkraftparker. Det svar de fick var att skapa bättre förutsättningar för flodpärlmussla, som finns i både Alderängsån och Roggån som ligger inom vindkraftparkens avrinning. Då Roggån har ett kraftverk, var det bättre att fokusera på Alderängsån.
– Länsstyrelsen tipsade då OX2 om att Sportfiskarna har kompetens när det gäller flodpärlmussla. Dels jag som jobbat länge med flodpärlmussla i Västernorrland och dels Niklas Wengström som är sverigeledande när det gäller att odla musslor och framförallt utvecklingen av en metod där musslor och öringar förs samman på plats i vattendraget. Detta för att optimera föryngringen i bestånd där det nästan helt saknas flodpärlmusslor eller öring, berättar Andreas Karlberg på Sportfiskarnas Jämtlandskontor.
Alderängsån har ett handfullt bestånd av flodpärlmusslor och därför är Sportfiskarna kompetens en bra grund för ett lyckat projekt. Sportfiskarna har också stor vana av att söka bidrag och driva sådana här projekt, förklarar Andreas.
Kan du beskriva några positiva effekter som projektet ska resultera i?
– Projektet omfattar åtgärder för flodpärlmussla och rödlistade skapanior. För att gynna dessa kommer vi som steg 1 att satsa på att restaurera våtmarker med syftet att dämpa de kraftiga flödesvariationerna som förekommer i ån. Och förhoppningsvis skapa en jämnare avbördning, som motverkar både översvämningar och torka. Våtmarksrestaurering är även allmänt gynnsam för våtmarksflora – och fauna. Det är även en klimatsmart åtgärd.
Det ska poängteras att åtgärderna är planerade till SCA:s markinnehav och SCA är också med som finansiär i projektet, utöver OX2. Steg 2 är att biotopvårda Alderängsån genom att lägga tillbaka upprensade block och tillföra död ved.
– LONA-projektet som vi nu har sökt och beviljats innefattar åtgärder i steg 1 och förberedande moment för steg 2, men ingen biotopvård kommer genomföras inom LONA-projektet, utan kommer att sökas för separat eller göras i OX2s regi, säger Andreas Karlberg.
Steg 3 är att aktivt genomföra försök för att optimera föryngring av flodpärlmussla.
Målarterna för projektet är flodpärlmussla och rödlistade skapanior. Skapanior innefattar många arter och de flesta är mikroskopiskt små och de trivs bara på död ved i lagomt fuktig miljö. Sådana miljöer är vattendrag med hög andel död ved som tillförs en jämn fuktighet.
– Död ved i vattendrag är en bristvara och därför kommer vi tillföra död ved för att gynna dessa arter. Både flodpärlmussla och svämskapania förekommer i ån, men mycket sparsamt.
En annan art som både gynnas av åtgärderna för flodpärlmussla och skapanior är öring som gynnas av en flödesmässigt jämnare å, samt en mer varierad miljö med block och död ved efter biotopvård, förklarar Andreas.
Sammantaget ska det pluggas igen 10 000 meter diken på våtmarker, för att gynna våtmarksarter och återställa våtmarkens naturliga vattenhushållandeförmåga i landskapet.