Se vilka vackra varelser – små öringar från klassiska Svartån! Foto: Jessica Dolk
En bit kulturhistoria. Det är orden som Sportfiskarnas medarbetare använder för att beskriva framgångarna i den legendariska Svartån.
Sportfiskarna har flera gånger tidigare rapporterat om fiskevårdsprojektet i Svartån, som döpts till ”I Hans Lidmans fotspår. Som beskrivningen antyder så handlar det om att väcka nytt liv i det klassiska vattnet som Hans Lidman skildrade i sina böcker.
Från början var det lokala eldsjälar som sträckte upp handen och ville göra en ”helrenovering” av Svartån, och detta växte till ett flerårigt åtgärdsarbete med flera aktörer inblandade. Projektet finansieras med LOVA-anslag, Abu Garcia Fiskevårdsfond, Ge fan i våra vatten och fiskeavgiftsmedel”, och själva åtgärdsarbetet i Svartån utförs av Fiskevårdtjänst AB.
Det var med förväntansfulla steg som Sportfiskarnas medarbetare i början av september stegade fram till Svartån för att spana efter resultatet, alltså att genom elfiske kolla om det fanns yngel i de sträckor som åtgärdats.
Och jodå – det blev en sensommardag i glädjens tecken.
– I samtliga sträckor vi elprovfiskade fick vi öring. I Flaxnan hyste alla lokaler årsyngel, det vill säga yngel som föddes i våras och använder platsen som uppväxtområde, berättar Sportfiskarnas Jessica Dolk.
Hur känns det att ha väckt nytt liv i detta klassiska vatten?
– Legendariskt! Det känns alltid bra att få ett kvitto som visar att de insatser vi gör för vattenmiljön fungerar. Att det sedan är just ”Svartåsystemet” man satt ned spaden i och fått goda resultat känns som att man bidragit till att en bit kulturhistoria.
Med denna framgång i ryggen är det dags att höja blicken och fundera på nästa steg. För det finns minst sagt utmaningar, bland annat vandringshinder i form av dammar. I den sista lokalen som elprovfiskades i Nedre Tälningsån fick Sportfiskarna endast större årskullar av öring, inga årsyngel. Detta var en av de första lokalerna som återställdes inom projektet och tidigare elprovfisken, efter åtgärd, har visat på goda tätheter av dessa.
– Detta indikerar på att någonting hänt. Störningar i systemet, såsom snabb reglering kan bland annat leda till bottenfrysning vid låg tappning, eller att rommen spolas bort vid högre flöden. Naturligtvis vill vi helst se naturliga flöden över årstiderna och fria vandringsvägar för fisk, men dagens vattendomar sätter begränsningar. Större förändringar är nog inte att vänta förrän vattendraget är aktuellt i den nationella planen 2029, konstaterar Jessica Dolk.
Jessica Dolk med en grann öring från elprovfisket. Foto: Sportfiskarna.
Det ska dock understrykas att Sportfiskarnas för en dialog med Fortum och att vi har förhoppningar om en del förbättringar innan dess.
– Det finns mer att göra även med biotopåterställningar i ”Svartån”, så vi hoppas kunna fortsätta arbetet. Det är något vi kommer att diskutera med alla inblandade under vintern, avslutar en hoppfull Jessica Dolk.