Foto: Anders Lundin / Sportfiskarnas Andreas Karlberg och Bergs kommunalråd Therese Kärngard (S) vid ett av Storsjöns biflöden.
Sportfiskarna har under många år tagit kamp för de vilda fiskbestånden i jämtländska Storsjön. Nu lägger vi i en ännu högre växel.
Storsjön har återigen hamnat i fokus på ett negativt sätt, med anledning av massiva rymningar av regnbåge från fiskodlingen i Hoverberg. Utredningen om miljöbrott mot Vattudalens Fisk lades nyligen ned, eftersom det inte gick att bevisa att fler än 5 000 fiskar, som företaget själv uppgett, smitit från odlingen.
Bakom anmälan stod Länsstyrelsen i Jämtland, som bland annat dokumenterat hur regnbågar letat sig upp i biflöden och stört harr under pågående lek.
Parallellt med detta så planeras ännu mer fiskodling i Storsjön. Det är bolaget Storsjo Aquaculture som gör ett nytt försök att etablera en fiskodling vid Vejmon i Krokoms kommun, med en foderanvändning på 3600 ton per år. Bolaget fick avslag av Mark- och miljööverdomstolen 2017, efter att bland andra Sportfiskarna överklagat tillståndet som Miljöprövningsdelegationen gett dem.
Även denna gång tar Sportfiskarna ställning mot planerna.
Storsjön hyser ett antal unika fiskbestånd, som exempelvis Dammåöringen, ett harrbestånd samt ett svagt men genetiskt värdefullt rödingbestånd. Storsjön är också utpekad som ett särskilt värdefullt vatten av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen, tack vare dess höga naturvärden, och vidare är sjön klassad som ett riksintresse för friluftslivet, med ett fritt och tillgängligt handredskapsfiske.
Det finns kort sagt flera skäl att skydda Storsjön, och Sportfiskarna inleder nu ett projekt med att inventera sjöns alla mindre biflöden. Vi kommer att kartlägga vandringshinder och biotoper, med syftet att ge de vilda fiskbestånden bättre förutsättningar att reproducera sig. Andreas Karlberg på Sportfiskarnas Jämtlandskontor poängterar att Storsjön och dess biflöden är extremt påverkade.
– Av de 89 bäckar som vi bedömt har potential att vara fiskförande åtminstone del av året, så har 78 en del av bäckens sträckning som är omgrävd och rätad. Likaså är majoriteten av alla våtmarker som ska förse dessa bäckar med vatten utdikade. Detta är gamla åtgärder, ofta flera hundra år, men som fortfarande påverkar hur vattnet rinner genom landskapet. Det innebär också att vattendragens botten saknar strukturer och variation som är så viktiga för fisk och andra arter. Under en höst med lite nederbörd kan detta ge låga flöden och höstlekande arter som öring kan då inte vandra upp för att leka, säger Andreas Karlberg och fortsätter:
– Ett annat problem som är vanligt i små vattendrag är vandringshinder för fisk. Dessa kan vara allt från problematiska vägtrummor till vattenregleringen i Storsjön. Just regleringen kan vara mycket problematisk, då låg nivå i Storsjön sammanfaller med när vårlekande arter som harr ska försöka lämna sjön för att vandra upp i de små bäckarna för lek.
Vad är din personliga förhoppning att projektet ska leda fram till?
– Syftet med projektet är att vi ska kunna få en bättre bild över den förbättringspotential som finns i bäckarna, men även få kunskap om vilka vattendrag som redan är åtgärdade av fiskevårdsområden och exempelvis Länsstyrelsen. Detta underlag blir förhoppningsvis ett bra underlag för en prioritering av fortsatt arbete för friskare biflöden och starkare bestånd av fisk i Storsjön.
Under onsdagen 15 maj träffade Sportfiskarna Therese Kärngard, som är socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun. Hon tog själv kontakt med Sportfiskarna, för att höra hur vi ser på utvecklingen i Storsjön.
– Vi har nog tagit Storsjön för given, men det är nya tider nu där folk bryr sig mer om biologisk mångfald i sin närmiljö. Jag vill att kommande generationer både ska kunna dricka vattnet ur sjön, och att de även ska kunna fiska på livskraftiga bestånd. Jag vill att alla berörda kommuner runt Storsjön kunde enas om hur vi höjer statusen för sjön, hitta de gemensamma nämnarna och vad vi behöver göra, säger Therese Kärngrad.
Bergs kommun antog dessutom ett nytt miljöprogram 16 juni, där Storsjöns och dess naturvärden har en given plats.
– Där lyfter vi bland annat våra vatten och vikten av att värna vattnet som ekosystem. Nu har vi tre program som tillsammans skapar kommunens riktning, Tillväxt, Folkhälso- och Miljöprogram. Det kommer troligtvis att finnas tillfällen då vi behöver jämka mellan programmen, men riktningen är klar, säger Therese Kärngard.
Sportfiskarna kommer att uppvakta fler politiker och aktörer kring Storsjön, med förhoppningen att stärka opinionen mot ytterligare fiskodling, men också för att få med kommuner i satsningar för att främja både vildfiskbestånden och det övriga vattenlivet.