Beräknad lekbiomassa för strömming i Egentliga Östersjön 1974-2022. Illustration: ICES.
Små justeringar föreslås av ICES gällande kvoterna för strömmings-, torsk- och laxbestånden i Östersjön 2023.
Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2023 års fångstkvoter för Östersjön. Det föreslås både ökning och minskning för strömmingsfisket. Rådet innebär en liten ökning för Egentliga Östersjön och en liten minskning för Bottenviken och Bottenhavet. För det krisande östra torskbeståndet föreslås fortsatt en nollkvot, medan det föreslås en ökning för det västra beståndet. Laxrådet är oförändrat mot förra årets rådgivning.
I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober.
Sportfiskarna har sammanfattat huvuddragen för de större strömmings-, torsk- och laxbestånden nedan:
Sill/strömming Egentliga Östersjön – liten ökning
Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken uppskattats minska med ca 77 %. Fisketrycket har varit för högt (över Fmsy) sedan 2015, men trots detta föreslås en ökning. Fisketrycket har precis som fångsterna minskat något de senaste 3–4 åren. Beståndssituationen har legat på en stabilt dålig nivå i flera decennier, jämfört med 70- och 80-talen.
Under åren 2020–2022 minskade kvotråden med 59 %, men för 2023 föreslås alltså en ökning. Ett av flera problem med detta är att upplösningen i rådet är mycket dålig och inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på lokala bestånd, exempelvis som när det storskaliga pelagiska fisket på kort tid landar enorma mängder strömming från ett litet kustnära område.
Ett annat problem är att beställningen till ICES från EU-kommissionen är på maximalt uttag, och saknar hänsyn till hur beståndet egentligen mår eller hur mycket det har minskat de senaste decennierna. Det saknas exempelvis hänsyn till att beståndet enligt Havsmiljödirektivet ska ha en normal ålders- och storleksstruktur. Om hänsyn hade tagit till Havsmiljödirektivet, ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen – vilket EU:s fiskeripolitik ska göra – så hade vi idag haft starkare bestånd med en mer normal beståndssammansättning. Detta lyfte även SLU i ett pressmeddelande i höstas där man bland annat menade att ”sillbeståndet i Egentliga Östersjön fiskas för hårt idag och lekbiomassan är nära en kritisk gräns för när ungfiskproduktionen kan påverkas negativt”.
Sportfiskarna menar att kvoten nu måste sättas så lågt som rådgivningen tillåter, men också att utlovade beslut om utflyttning av trålgränsen införs skyndsamt.
Sill/strömming Bottenhavet – liten minskning
Ett bestånd som tidigare år lidit kraftigt av databrist, men där kvoten under 2022 reviderades upp kraftigt tack var en ny beräkningsmodell. Med den nya modellen kan man nu ge ett råd som baseras på produktionsmålet Fmsy (”maximalt hållbart uttag”) och inte som tidigare enligt försiktighetsprincipen.
Tyvärr tar rådgivningen ingen hänsyn till om biomassan består av småströmming som börjar lekmogna vid osedvanligt låg ålder. I nuläget tas inte heller tillräcklig hänsyn till lokala bestånd. Längs Norrlandskusten är fisket efter surströmming i stor kris efter mångårigt fisketryck från pelagiska industritrålare som i huvudsak skeppar fångsterna utomlands för fiskmjölstillverkning.
SLU konstaterar att sänkta kvoter sannolikt är säkraste sättet att säkra beståndets storleksstruktur, men betonar att även den växande populationen av gråsäl kan påverka genom att gråsälens diet är främst inriktad på just stor strömming. Havs- och vattenmyndigheten rekommenderade nyligen att kvoterna läggs under Fmsy för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
Sportfiskarna menar att kvoten nu måste sättas så lågt som rådgivningen tillåter, men också att utlovade beslut om utflyttning av trålgränsen införs skyndsamt.
Västra torskbeståndet – ökning 35 %
Beståndet är på en historiskt låg nivå. För yrkesfisket tillåts endast bifångst vid annat fiske. ICES konstaterar dock att selektiva redskap som hade reducerat yrkesfiskets bifångster inte används, och att bifångsterna av torsk måste minskas för att skydda beståndet. Även fritidsfisket är kraftigt reglerat, även i det trålningsförskonade Öresund där bestånden varit starka, men där en minimal bag limit i kombination med ett torskfiskestopp under lekperioden (15 januari – 31 mars) råder sedan 2022.
Östra torskbeståndet – fortsatt fiskestopp
Som väntat fortsätter fiskestoppet för det hotade torskbeståndet. Tidigare år har ministerrådet dock beslutat om stora bifångstkvoter för att det kommersiella fisket efter andra arter ska kunna fortsätta. ICES konstaterar att alla bifångster ytterligare kommer att förvärra situationen för ett bestånd i allvarlig kris. Fritidsfisket är helt stoppat.
Torskens dåliga tillväxt, dåliga kondition och höga naturliga dödlighet kan enligt ICES relateras till låga syrgashalter (brist på mat, dålig överlevnad av avkomma), avsaknad av föda (sill och skarpsill) i torskens huvudsakliga utbredningsområde samt höga nivåer av parasiter. De höga nivåerna av parasiter sammanfaller med höga nivåer av gråsäl, men det är enligt ICES osäkert om parasitinfektionerna är orsak eller en följdeffekt av torskens dåliga kondition.
Lax – oförändrat
EU-ministrarna beslutade inför 2022 om en kraftig sänkning av laxkvoten i Östersjöns huvudbassäng med 32 % till 63 811 laxar och följde därmed ICES och EU-kommissionens förslag om en utfasning av yrkesfiskets blandfiske efter lax till havs. Rent praktiskt innebär detta att hela kvoten ska fångas i kustfisket från Åland och norrut, där den huvudsakliga produktionen av lax i Östersjön sker och där vildlaxbestånden generellt är starkare. Regleringarna införs framför allt med hänsyn till de svagare vildlaxbestånden i södra Östersjön.
För fritidsfisket till havs (trollingfisket) beslutades för 2022 om en bag limit där det nu endast är tillåtet att behålla en odlad (klippt fettfena) lax/person/dag. Sedan tidigare måste vild lax ovillkorligen återutsättas. Detta beslut tas av ministerrådet i oktober.
Mer info
ICES råd för Östersjön
Kvoter i Östersjön 2022
Havs- och vattenmyndigheten rekommenderar att storskaligt trålfiske flyttas ut i Östersjön