Är det dags att miljöpröva trålfisket? Foto: Anders Nicander.
Till skillnad mot annan miljöfarlig verksamhet är fiskeriindustrin undantagen från krav att beskriva verksamhetens miljöpåverkan och åtgärda negativa konsekvenser för miljön.
Detta är sannolikt en avgörande del i bakgrunden till de pågående beståndskriserna i svenska havsområden. Avsaknaden av krav på näringen att själva ansvara och bekosta innovation och redskapsutveckling, tillsyn och konsekvensbeskrivningar är en pågående subvention som under lång tid ackumulerat en mycket stor miljöskuld.
Miljölagstiftningens bestämmelser om fiskeavgift vid miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken (1998:808), lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. Grundregeln för miljöbalkens reglering av skador på fisket är i första hand försiktighetsmått och kompensationsåtgärder. Om det är lämpligare kan de ersättas med fiskeavgifter.
Särskilda fiskeavgifter ersätter/kompletterar skyldigheten att vidta åtgärder och är avsedd att främja det lokala fiskeintresset, i det berörda vattnet eller i angränsande vatten. Exempel på verksamheter som belastas med fiskeavgift kan vara vattenkraftsverksamhet, muddring, anläggande av hamnanläggning eller andra ingrepp som påverkar bottnar och fiskbestånd negativt. Avgiften kan vara en engångsavgift eller en årlig, indexreglerad avgift. Det är den prövande myndigheten, d.v.s. normalt Mark- och miljödomstolen, som beslutar om avgiften.
Miljöavgiften vid skada på fiske är enligt praxis ca 80 kr/kg. Skulle miljökostnaden beräknas på samma vis för det som dumpas vid fiske med bottentrålar i Skagerrak och Kattegatt hade det inneburit verksamhetens konkurs och upphörande. Landningsvärdet för kvoterna kan beräknas till ca 60 kr/kg. Mindre än 15 % är överskott vilket innebär att när verksamhetens kostnader är betalda återstår mindre än 10 kr/kg landad fångst till löner och sparande. Även om värdet på det som dumpas beräknas mycket lågt är det uppenbart att verksamheten egentligen inte bär sina kostnader. Vem betalar?
Exempel på beräknade kostnader för fiskeavgifter (kr/kg)
|
Ärende
|
Torsk
|
Plattfisk
|
Skaldjur
|
|
Utvidgning av farled och hamnbassäng i Wallhamn på Tjörn
|
150
|
80
|
30
|
|
Getskär i Hakefjorden
|
80
|
77
|
130
|
|
Varbergs hamn
|
80
|
76
|
130
|
|
Öresundsförbindelsen, fritidsfiske
|
80
|
86
|
|
|
Öresundsförbindelsen, yrkesfiske
|
14
|
14
|
|
|
Ringhals effektökning, kylvatten
|
74
|
|
|
Källor
Länsstyrelserna, PM 2018-03-01 ”Beräkning av särskild fiskeavgift - förslag på tillvägagångssätt, beräkningsunderlag och exempel”
Havs- och vattenmyndigheten, uppgifter om demersala tillstånd och ”Swedish Fleet Capacity Report 2020”
ICES, ”Fisheries Dependent Information – FDI”