Foto: Jonas Stridh / Lag-SM dag två. Jag blev 2:a med drygt 16 kg.
Ja så har snart ännu ett år passerat. Tiden bara rusar i väg. Man minns ju när man var liten och alla äldre sa att tiden den tycks gå fortare och fortare ju äldre man blir och då fattade man inte vad de menade. Dagarna kändes oändliga ibland och nu är man där själv ett år känns som en vecka och man tycker sig inte hinna med något längre.
Har ju som de flesta vet personligen haft ett nattsvart år då nära och kära runt om mig har trillat av pinn. Vissa alldeles för tidigt än andra. Senast i raden att lämna detta jordeliv var en av mina barndomsvänner och bästa fiskekompis från tonårstiden och tillika klasskamrat. Joakim Einarsson må du vila i frid.
Men som vanligt i svåra stunder ser jag bara en enda lösning för egen del och det är att åka ut i naturen och fiska för att skingra tankar och få tillbaka lite glädje i tillvaron. Finns inga mediciner i världen som går upp mot frisk luft och naturupplevelser och därtill den extra spänning som fiske ger för att ge en livsglädje och positiv energi tillbaka igen.
Så fiskar gör jag naturligtvis så fort tillfälle ges. Nu skulle ju dessa krönikor i första hand handla om tävlingsfiske så tänkte här på några rader sammanfatta lite vad som skett i mitt tävlingsfiske sen senast. För nu har suget även för tävlingar kommit sakta krypande på igen. Det är ändå något visst att sitta där på rad och mäta sina krafter med likasinnade.
Efter något års uppehåll försökte jag mig återigen att kvala in i landslaget i feeder. Min klubb hade ju åtagit sig dessutom att arrangera och kvaltävlingarna gick i Lidan och Karls Grav. För att ta sig till VM som skall gå i Ukraina nästa år gäller det att komma topp 5.
Uppladdningen började med förtävlingen Västra meteserien i Lidan där jag för första gången i världshistorien lyckades bli totalt sist på en Västra meteserie i feeder. Men bara skaka av sig det och tänka ett dåligt genrep ger en bra premiär.
Så fortsatte istället uppladdningen med diverse annat fiske bland annat med att medverka på en Billy Affelin After Work tävling. Han hade ju förlagt en av sina abborretävlingar på min bakgata i Trollhättan. Så var bara att promenera ned och deltaga. Fick lämnat ca 40 minuters handicap åt de andra då de startade innan jag stängt affären. Total längd på alla abborrar gällde. Göta älv visade sig idag från sin bästa sida åtminstone de små var riktigt i stöten så det blev ett himla mätande. Skall väl erkännas jag var rätt säker på att segra i mitt absoluta hemmavatten trots 40 minuters senare start än de andra och fisket flöt på skapligt och jag drog en jämn ström av abborre på mina små dropshot-jiggar. Men idag blev det tidernas rekord så mina 34 abborrar på de knappa 2 timmar jag hann fiska med total längd av 639 cm räckte bara till 2:a plats. Då junioren Melvin hade fiskat som en demon och satsat allt på de mindre och öst upp en total längd av 1395 cm. Så nästa gång får det nog bli big5 som gäller här annars riskerar man ju totalt slita ut mätbrädorna.
Men lite självförtroende gav väl ändå denna 2:a plats att ta med sig in i feederkvalet som var nästa tävlingsuppgift. Lyckades på deltävling 1 att lotta till mig samma plats som jag blivit sist på uppvärmningstävlingen. Men Lidan visade sig från sin buttraste sida idag och braxen var inte i stöten så kunde rädda en godkänd 4:e plats på sektionen genom att fiska små sarvar på andra sidan. Och det är så lite som gör det detta var allt jag behövde för att med stort självförtroende äntra samma arena igen för dag 2 av feederkvalet och trots att jag på pappret lyckades lotta till mig "en ännu sämre plats" än dagen innan fanns inget annat i huvudet än att min taktik skulle hålla för en bra placering. Aldrig någon idé att gå in i en tävling om man inte tror man kan vinna. Man måste sikta mot månen för att nå trädtopparna.
Hoppades på viss andra-dags-effekt och visst blev det så. I dag fick små sarvarna stå åt sidan och man fick fiska ett tålamodsfiske efter enstaka större braxen för att ha chans i toppen. Efter lite taktiska omändringar fann jag dagens melodi och lyckades efter en riktigt seg start vända på matchen och sluta på en 2:a plats på sektionen så låg 4:a efter första helgens kval och med avslutningen i hemmavattnet Karls Grav kunde jag mig nästan skymta att bli rånad på någon bakgata i Ukraina.
Men innan kvalet skulle avgöras hade vi ett LAG SM att se fram emot även det i Lidan.
Förutsättningarna hanns helt kastas om innan det var dags för LAG SM. Regnet öste ned i veckor och förvandlade Lidan till ett kraftigt strömmande lerdike. Och vår Västra meteserie som vi avverkade innan SM skvallrade om att vi hade ett riktigt svårt fiske att vänta. En annan svårighet för oss i år blev att få ihop fullt lag. Men till slut fick vi snickrat ihop ett gäng som var taggade att ta sig an Lidans leriga vatten. Gnetigt löjmete eller tålamodskrävande "sleeping feeder" väntade deltagarna. Vår taktik var att se om vi kunde få någon fart på löjan, annars fiska efter större fisk med feeder.
Som väntat blev det allt annat än lätt men vi kämpade på under helgen och hade medaljläge men som det så ofta sett ut de senaste åren så rådde vi inte riktigt på de etablerade storlagen i Sverige utan hamnade till slut på 6:e plats några futtiga poäng från bronset.
Fisket blev dock klart bättre än vad jag spått på förhand och det gick trolla upp lite fisk ur leran även om sträckorna blev ännu mer ojämna än vad som är brukligt i Lidan då strömmen gjorde det extremt svårfiskat på vissa platser och fisken favoriserade vissa områden så från vissa peggar kunde du inte göra dig själv rättvisa. Ändå visade det sig till slut att de "stora lagen" stod där med pokalerna i famn vilket återigen bevisar att Internationellt mete är och förblir den rättvisaste tävlingsformen och där erfarenhet och kunskap alltid tar ut sin rätt till slut. Det är precis så här det skall vara de som satsar hårdast och tränar och fiskar tävling mest blir belönade. Så är det bara: finns inga genvägar till det perfekta ljudet som Farbror Barbro skulle sagt.
För egen del var jag ändå hyfsat nöjd med en 6:e plats från ett svårt område dag ett och en 2:a plats dag 2 med tävlingens näst högsta vikt dag 2 endast slagen av en revanschsugen Andreas Sandberg som lyckades med konststycket att bli sist dag 1 på A sektionen. Måste varit hans första sista plats i Lidan...säger lite om hur svårt fisket ändå var på detta LAG SM i Lidan.
Som jag skrev i inledningen rusar ju tiden i väg nu för tiden och vips var vi framme för avgörandet i årets feederkval och årets sista tävlingshelg för mig. Bestämde redan tidigt att detta skulle bli årets sista tävling känner mig ännu inte riktigt redo att satsa fullt ut på tävlandet igen behöver samla lite mer energi och ork med annat fiske efter detta sorgens år.
Var med tillförsikt jag såg tävlingen i Karls Grav an. Oktober och Karls Grav brukar vara en vinnande kombination för mig så med stort självförtroende drog jag också till mig kantplats dag 1. Vad kunde gå fel nu?? Men alla andra ville ju ha sitt att säga till om så det var verkligen inte bara att ställa ut grejorna och då Karls Grav idag bjöd upp till en riktig svår och krånglig dans var det bara att inse att jag inte riktigt räcker till längre. Jag tillhör i varje fall den kategorin som måste tävla mig lite i form och för få tävlingar de senaste åren har väl gjort man tappat lite tempo och mitt nyvunna självförtroende var lätt att sopa under mattan igen då det inte riktigt går som man tänkt sig. Olyckligtvis kom det dessutom 3 stora tankfartyg under tävlingens gång och satte käppar i hjulet för fisket men lika för alla. Jag tyckte jag fiskat uruselt dag 1 och gjort alla fel man kan göra i Karls Grav så blev mäkta förvånad då min skrala insats räckte till en 3:e plats på sektionen så än var inte VM-platsen borta med vinden.
Hade allt i egna händer sista deltävlingen. Och nog kämpade jag allt vad jag förmådde den sista tävlingsdagen men hade behövt en enda skaplig braxen till för att kunna behållit min VM plats. I stället blev det en snöplig 4:e plats på sektionen och missad VM-plats men en enda poängs marginal.......Ja kanske var ett omen för hade ju själv sett mig bli rånad där på en mörk bakgata i Ukraina.
Foto: Jonas Stridh / Årets VM-lag i Feeder.
Grattis till er som knep VM platserna och skitfiske i Ukraina! Jag slickar såren och kommer tillbaka nästa år då jag verkligen hoppas det blir lite muntrare på det personliga planet.
Vill ni läsa mer ingående berättelser om tävlingarna och övrigt fiske jag bedrivit har jag som vanligt knåpat ihop lite trevliga berättelser på min blogg: fiskeshopen.blogg.se
Skitfiske på er alla så ses vi när vi råkas! Simma lugnt och ta hand om er!