Grafik: Sportfiskarna / Bifångsterna av torsk bidrog till att flera andra fiskekvoter nu sänktes. Vilket är både positivt och högst ovanligt. Torskbestånden i Västerhavet befinner sig generellt i fortsatt djup kris.
För våra havsområdens del hamnade trålfiskets bifångster i fokus under kvotförhandlingarna i Bryssel.
Tuffa förhandlingar präglade tillvaron när EU:s fiskeministrar var samlade i Bryssel för att med stöd av rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (ICES) besluta om 2022 års fiskekvoter. Vissa beslut togs för att hålla nere bifångster av de krisande torskbestånden i svenska havsområden. Enstaka arter fick ökade kvoter, men majoriteten minskade. Storbritanniens utträde ur EU fortsätter dock att skapa osäkerheter i förhandlingarna mellan Storbritannien, Norge och EU. Vissa kvoter är därför preliminära.
Torskbestånden i fortsatt kris
För Kattegatts torskbestånd var det vetenskapliga rådet en nollkvot, ett genomgående tema under större delen av 2000-talet. Rådet kommer dock inte efterlevas eftersom man sedvanligt beslutade om en bifångstkvot, i huvudsak för att kunna hålla bottentrålningen efter havskräfta öppen. ICES har pekat ut bottentrålningen efter havskräfta som särskilt problematisk och lyfter i sin rådgivning problem med olagliga utkast, en minskning av användningen av selektiva redskap efter Sveriges införande av ett nytt fördelningssystem 2017 samt att plattfiskredskap som lyckosamt reducerar torskfångsterna inte används.
Enstaka initiativ för att skydda torsken finns dock. Bifångstkvoten för Kattegatt sänks med 21% och kvoten för havskräfta sänks i Västerhavet med hela 31% på grund av bifångstproblematiken. Kräftkvoten har dock mer än fördubblats under åren 2015–2021 och eftersom infiskningen varit klart lägre än kvottaket de senaste åren är det tveksamt om beslutet faktiskt innebär minskade bifångster av hotade fiskbestånd. Utöver detta tilldelades Danmark en mindre bifångstkvot för de fartyg som deltar i försöken med kameraövervakning ombord, då kameraövervakning enligt danska Fødevareministeriet fått mängden olagliga utkast att minska kraftigt. För torskbeståndet i Skagerrak/Nordsjön behålls kvoten oförändrat låg, men kvoterna för vitling och kolja hålls nere mer än vad rådgivningen tillåter av samma anledning som för havskräftan – för att undvika alltför mycket torsk i bifångsterna.
Sillökning och makrillbråk
Ett av väldigt få bestånd vars kvot ökar är Nordsjösillen. Ökningar ses också för rödspätta i Kattegatt, men kvoten minskar istället i Skagerrak. Kolja och vitling ser ökningar, liksom äkta tunga i Kattegatt och Skagerrak. För många arter handlar det dock om relativt kraftiga neddragningar i kvoterna, men i skrivande stund pågår fortfarande förhandlingar mellan EU och Storbritannien som kan påverka de slutliga kvoterna.
De mest dramatiska diskussionerna rörde Irlands försök att i skuggan av Brexit få tillgång till en dansk makrillkvot värd motsvarande 170 miljoner kronor. Diskussionerna ska ha varit heta och Danmarks fiskeriminister Rasmus Prehn kallade det hela ett angrepp, men att det nu rådde vapenvila. Diskussionen om makrillkvoten sköts på framtiden.
För kvotbesluten som helhet, med ca 250 kvoter varav ca 45 berör Sverige, kommer många av bestånden att fiskas över vad den vetenskapliga rådgivningen rekommenderat. Flertalet stora europeiska miljöorganisationer har särskilt anklagat Danmark, Spanien, Portugal och Frankrike för att åsidosätta problematiken med överfiske.
Läs mer:
Pressrelease från EU-kommissionen
Sammanfattning från Havs- och vattenmyndigheten
Sammanfattning av ICES råd för 2022