Foto: Andreas Karlberg / Biotopvård i Kvarnån i Stuguns fiskevårdsområde.
Med finansiering från Postkodstiftelsen har projektet Skolbäcken kunnat bidra till biotopvård i två vattendrag i Jämtland under 2021.
Biotopvård har i år genomförts i åarna Nävran och Kvarnån. Nävran är ett biflöde till Långan och Kvarnån är ett biflöde till Indalsälven.
Nävran – ett vattendrag återfår naturlig variation
Nävran är ett flackt och brett vattendrag, ca 20 m, som under flottningsepoken schaktades med maskin. Spår från dessa schaktningar kan ses som gräsvallar i kanten på ån. Dessa består av grus och mindre sten täckt av ett lager humus. Block förekommer sparsamt i dess vallar. Trots att lutningen är dominerande flack på de flesta delsträckor, så förekommer det både branta kanter och till och med några brantare forsar i ån. På några få sträckor fanns det upprensade block i lite större antal. Utmaningen här var främst att skapa ett varierande vattendrag utan att ha större block till hjälp.
Foto: Andreas Karlberg / Nävran före åtgärd: ett sterilt och enahanda vattendrag med dåliga livsmiljöer för fisk.
När ett vattendrag som Nävran har schaktats uppstår stora och svårläkta skador som är svåra att helt återställa. Under schaktningen blev ån kraftigt fördjupad och stora mängder material antas också ha spolats nedströms. Därmed är det väldigt svårt att åter bredda och styra ut vatten i sidofåror i den här typen av vattendrag utan att på nytt genomföra omfattande omgrävningar. Stängda sidofåror har i och med schaktningen hamnat ca 0,5 m högre i terrängen än själva huvudfåran och därmed går det inte att åter leda in vatten i dessa. Särskilt som det saknas block att jobba med. Vi har därför prioriterat att försöka skapa så stor variation som möjligt inom befintlig åfåra och med det material som funnits tillgängligt. Genom att koncentrera och styra vattnet ut i kurvor är förhoppningen att ån själv ska återuppta sin naturliga funktion och erosion.
Foto: Andreas Karlberg / Nävran efter åtgärd: återförd sten och död ved skapar nu bättre livsmiljöer för fisken.
Resultatet blev ett vattendrag som gick från att vara grund, med helt slät botten och med en så kallad laminär ström, vilket innebär att den nu helt saknade variation, till ett vattendrag med mer varierande ström och djup. Även i de blockfattiga sträckorna har det ofta gått att styra vattnet med hjälp av uppgrävd finare sten och död ved. Totalt biotopvårdades 3,8 km av den nedre delen av Nävran.
Nedre Långans fiskevårdsområde har under hösten kompletterat maskininsatserna med att skapa lekområden.
Foto: Andreas Karlberg / Nytt grepp som föll väl ut: en så kallad spindelgrävare med justerbara hjul kan ta sig fram väldigt lätt och orsakar mindre körskador.
I Nävran testade vi att använda en grävmaskin som vi inte provat tidigare och biotopvården genomfördes med en spindelgrävare eller Menzi Muck som modellen heter. Det är en hjulgrävare som kan styra sina hjul oberoende av varandra både vad gäller höjd och bredd. Detta innebär att den kan klättra ner eller upp för branta partier eller kliva över hinder utan att skapa körskador I blockiga partier och i forsar kan den kliva över stenarna i stället för att bereda väg, som en bandgrävare kan behöva göra. Den kan också variera markfrigången från 0 m till ca 1,8 m, vilket är idealiskt i djupare partier. Menzi Mucken fungerade utmärkt i Nävran och framför allt var den värdefull vid nedstigning och uppstigning ur ån, då körvägarna ner till ån anslöt till branta stränder. Denna maskin är dyrare att använda per timme än en vanlig bandad grävmaskin, varför den bäst används i vattendrag där det är svårt för en annan maskin att ta sig fram, såsom stökig terräng eller djupare partier. Förhoppningsvis kommer öring och harr från Långan att framöver söka sig upp i ån för lek.
Kvarnån – stor sten breddar ån
Kvarnån ligger inom Stuguns fiskevårdsområde och mynnar i Indalsälven vid Åbacken, Näverede. Här har 4,7 km vattendragssträcka biotopvårdats. Kvarnån är ett brantare och ett ganska smalt vattendrag, ca 3 m brett, med en öppen kanaliserad fåra om endast ca 1–2 m vid lågflöde. Här fanns det före flottningen stora block, men som under flottledsrensningen i ån sprängts och lagts upp i högar/vallar längs åns kanter. Här var utmaningen dels att överhuvudtaget ta sig fram med en maskin, dels att vid biotopvården inte fylla ån med sprängsten.
Därför provade vi även i detta vattendrag att använda oss av en okonventionell maskin. I Kvarnån användes en liten bandförsedd skotare av märket Malwa. En maskin med god framkomlighet och som oftast tog sig fram obehindrat i en normaltät skog. Denna maskin har i huvudsak jobbat från stranden och lyft ut stenar med kranen. Fördelen med denna maskin är framkomligheten och den minimala påverkan på terrängen, samt att den är väldigt effektiv när det gäller att placera ut stenar snabbt och smidigt. Den klarar också relativt stora block och där det fortfarande fanns tunga osprängda block jobbade vi i stället med att leda runt vattnet och på så sätt kunde vi bredda ån. Eftersom skotaren har en timmervagn kan den också enkelt flytta med sig stenar för att lägga ut längre fram. I de mest blockiga och söndersprängda sträckorna har maskinföraren fått ta bort en hel del sprängsten som han lagt utanför åfåran.
Denna maskin är billig och effektiv i blockrika mindre vattendrag. Med en bredd om bara 2 m och bandförsedda bakhjul tar den sig enkelt fram utan att skada terrängen. Räckvidden är upp till 8 m, så i lite större vattendrag är en bandförsedd grävare att föredra. En skotare kan heller gräva så bra, annat än med gripen på kranen och maskinen är relativt lågbyggd. Det gör att den inte kan köras i djupare partier i en å. Men i vattendrag som Kvarnån fungerar den utmärkt.
Foto: Andreas Karlberg / Del av Kvarnån efter åtgärd där sten återförts till åfåran.
Biotopvården har resulterat i en stor areell ökning av den våta bredden i vattendraget. I ett blockrikt vattendrag som Kvarnån kan effekten av biotopvården nå långt utanför den synbara årfåran, då ån breder ut sig långt in under den vegetationstäckta närmiljön.
Båda dessa projekt kan sägas vara ett test med avseende på maskinval, då vi på Sportfiskarna inte jobbat med dem tidigare. Båda maskinerna och framför allt de två oerfarna maskinförarna har överträffat förväntningarna, mest kanske för att det varit rätt maskin på rätt plats och två intresserade maskinförare.
Mer info:
Andreas Karlberg, Projektledare vatten- och fiskevård,
079–1010047, andreas.karlberg@sportfiskarna.se