Foto: Niklas Wengström / Upptäckten av dessa småmusslor är en stor seger för Sportfiskarnas långsiktiga arbete med vattenmiljön.
Nyligen upptäcktes unga flodpärlmusslor i ett restaurerat biflöde till Lärjeån. Bakom resultatet ligger åratal av fiskevårdsinsatser och en avancerad utsättningsmetodik. Framgången är snudd på världsunik och ger hopp om att kunna vända trenden för den utrotningshotade musslan.
-Jag började nästan gråta glädjetårar när jag hittade musslorna. Det här visar att vår metod och allt vårt arbete med restaureringar och utsättningar fungerar, berättar Sportfiskarnas biolog Niklas Wengström som varit projektledare i arbetet som påbörjades redan 2010.
Under juli hittade Niklas fem små musslor på två olika platser i biflödet Kvarnabäcken, den minsta var 25 mm och den största 54 mm. Musslorna satt på restaurerade sträckor som Sportfiskarna åtgärdat 2011. Musslorna var mycket svåra att upptäcka då de satt djupt nedgrävda i bottnen. Utifrån dessa resultat går det även anta att det finns fler små musslor i bäcken.
Sedan 2010 har Sportfiskarna arbetat med att återintroducera flodpärlmussla i biflöden till Lärjeån utanför Göteborg. Arten var enligt beskrivningar från 1950-talet tidigare talrik i Lärjeåsystemet men har sedan dess minskat katastrofalt. Något som tyvärr även gäller för flertalet andra vattendrag över hela landet där musslorna har stora svårigheter att föryngra sig. Musslan är under olika stadier i sin livscykel bland annat väldigt känslig mot försurning, sedimentering, grumling och olika sjukdomar. Arten är vidare helt beroende av att det finns livskraftiga bestånd av lax eller öring i de vattendrag den lever i, musslans larver lever nämligen under en period som parasiter på gälarna hos öring- eller laxungar. Denna extrema specialisering gör det bland annat möjligt för musslan att sprida sig i vattendrag då den åker snålskjuts med fisken. Men det innebär även att vandringshinder, vattenkraftverk, försurning, klimatförändring och andra försämringar för lax och öring alltså även är försämringar som får drastiska konsekvenser för flodpärlmusslan.
Foto: Niklas Wengström / Exempel på utsättningsmetoden där gravida musselhonor och öringar placeras tillsammans i kar för att musslans larver ska kunna fästa på fiskarnas gälar. Öringarna släpps sedan ut i vattendraget.
Fiskevård och avancerad utsättningsmetod:
För att återfå flodpärlmusslor i Lärjeåns biflöden har man till att börjat med åtgärdat vandringshinder och restaurerat vattendragen för att förbättra för fisken. Man har sedan fångat in öringungar från dessa bäckar och satt dem i kar med strömmande vatten tillsammans med gravida musselhonor. När musselhonorna har släppt ut sina larver har ett antal lyckats sätta sig på öringarnas gälar. Efter kontroll att öringarna blivit infekterade har öringarna sedan återutsatts i sina hembäckar. Efter ungefär ett år har larverna utvecklats till 0,6 millimeter stora musslor och släpper taget om värdfiskens gälar. Detta är alltså precis vad som händer i naturen om allt fungerar som det ska, men här får musslorna alltså hjälp att infektera öringarna. Viktigt att notera är att mussellarverna i regel inte skadar de fiskar de sitter på. Problemet med metoden är dock att det tar åratal innan de få musslor som överlevt växt sig så stora att man kan hitta dem.
Foto: Sportfiskarna / Niklas Wengström har under många år projektlett och utvecklat arbetet med flodpärlmussla, han är en av landets främsta experter på området. Här på spaning efter musslor i en bäck.
- Att jobba med en art som växer så oerhört långsamt och som dessutom har en naturlig dödlighet på 99,9% är tålamodsprövande, hur vet man när man lyckas? Det är tämligen lätt att hitta gravida honor som man kan använda när fisken skall infekteras men när fisken väl är infekterad och utsläppt i vattendraget så är det omöjligt att veta vart den tar vägen. Att vi nu hittat unga musslor från våra utsättningar är så oerhört tillfredsställande då det visar att projektet har lyckats och att det även är värt att satsa vidare, konstaterar Niklas Wengström.
Därför arbetar Sportfiskarna med flodpärlmussla:
Åtgärder för att gynna flodpärlmusslan handlar först och främst om att förbättra för fisken. Utan livskraftiga friska bestånd av lax eller öring kan inte flodpärlmusslan överleva. Musslans mycket höga miljökrav gör därmed att åtgärder för musslan även gynnar fiskbestånden som då kan öka vilket i förlängningen exempelvis ger ett bättre sportfiske efter havsöring på kusten.
Om Sportfiskarnas biologer som i fallet med Lärjeåns biflöde lyckats få till en föryngring av flodpärlmussla så har man så att säga lyckats återskapa ett extremt väl fungerande ekosystem som gynnar fisken och som ligger helt i linje med förbundets mål ”friska fiskbestånd i friska vatten”.
Flodpärlmusslan har även en betydande positiv påverkan på miljön i vattendragen. En stor mussla filtrerar omkring 40–50 liter vatten per dygn och denna födometod både renar vattnet och gör att andra organismer som insektslarver sedan kan tillgodogöra sig det som musslorna lämnar efter sig. I vattendrag som fortfarande har mycket flodpärlmusslor är vattnet väldigt rent med ett rikt och produktivt ekosystem.
Korta fakta om flodpärlmussla:
Flodpärlmusslan är idag en utrotningshotad och fridlyst art, trots att den finns i över 600 vattendrag runt om i Sverige. Det är endast i ett fåtal vattendrag som musslorna idag lyckas föryngra sig. Flertalet bestånd består av gamla individer som långsamt är på väg att försvinna. Föryngringen är helt beroende av en ren vattenmiljö och av tillgång på öring eller lax. Det är endast en av 100 miljoner larver som lyckas klara livscykeln och etablera sig som mussla. Flodpärlmusslan har konstaterats kunna bli 256 år. I väldigt sällsynta fall bildar musslan pärlor runt sandkorn som kommer in i musslan, därav namnet flodpärlmussla.
Projektet i Lärjeån har finansierats av statliga medel från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Naturskyddsföreningens Bra miljövals fond.
Mer info: Niklas Wengström, 0721-82 72 97, niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Lyssna här på ett inslag med Niklas Wengström på Vetenskapsradion