Foto: Fiskevårdsteknik AB / Efter en omröstning på våra sociala medier har superöringen nu döpts till "Berta"!
En märkt öringhona med ID-numret 3DD.003BDFFC89 har nu återvänt till Testeboån i Gävle för sjunde året i rad.
Öringdamen som nu mäter omkring 94 cm är unik på flera sätt. Hon registrerades första gången då hon märktes som utlekt med en PIT-tag i smoltfällan i Strömsbro under utvandringen 8 maj 2016. Hon hade då alltså varit i ån och lekt hösten 2015. Vid märkningstillfället var hon uppskattningsvis ca 62 cm lång, samma höst återvände hon direkt för lek. Hon har sedan dess fortsatt att växa och troget återkommit varje höst för att leka i ån. Hon är nu minst 10 år gammal och väger uppskattningsvis drygt 11 kilo. Längduppskattningarna i fiskräknaren blir aldrig helt exakta men utan tvekan är hon en mycket stor öring. Förutom att hon är både ovanligt gammal och stor är det oklart om det finns dokumenterat att någon annan öring återvänt så många gånger till sin hemmaälv.
-Hon passerade fiskräknaren nu i lördags, vilket är samma datum som ifjol. Jag kände igen henne på fläcken på sidan strax framför fettfenan. Registreringen från fiskräknarens PIT-antenn bekräftade sedan att det är vår trogna öringdam som återvänt. Under åren har hon nog lagt minst 100 000 romkorn i ån och bör därmed vara mor till många av åns öringar, berättar eldsjälen och fiskevårdaren Bernt Moberg som arbetat för Testeboåns fiskar i över 30 år.
Testeboån är i sig ett unikt vatten. Långsiktiga fiskevårdsåtgärder har här burit frukt i form av ett återskapat vildlaxbestånd och ett kraftigt ökat bestånd av havsöring. Fiskevårdsåtgärderna har även följts upp noga med bland annat smoltfällor, fiskräknare och märkning av fiskar. Märkningen med PIT-tags har gett intressant data om laxens och öringens vandringsbeteende och tillväxt. SLU Aqua har nyligen påbörjat en sammanställning av all data som därmed kommer att göra materialet mer överblickbart.
Men kraftverk hindrar fiskarna
Testeboån är kanske ett av de tydligaste exemplen på den småskaliga vattenkraftens negativa påverkan på vattenmiljön. Det nedersta kraftverket i Strömsbro hindrar bevisligen åns öringar och laxar från att simma upp i ån. Efter ett föreläggande från Länsstyrelsen ska kraftverket nu vara stängt ett dygn/vecka under perioden 1 juli-15 oktober för att släppa upp lax och havsöring. Före helgens stopp, som var det första i sommar, hade åtta laxar och två öringar hittat till fiskvägen och passerat. Under helgen när kraftverket var stängt passerade 44 laxar och 9 öringar! Detta visar med all önskvärd tydlighet att kraftverket är en stoppkloss för den unika åns utveckling.
Redan 2022 ska vattenkraftsanläggningarna i ån prövas enligt den nationella prövningsplanen för vattenkraft. Nyligen har både Gävle- och Ockelbo kommun kommit med avsiktsförklaringar att de vill arbeta för att avveckla vattenkraften i ån. Många lokala politiker följer numera åns fiskuppgång via kameran i fiskräknaren. Även Sportfiskarna och Älvräddarna är starkt engagerade i åns utveckling.
-Jag hoppas att det går att hitta en lösning som innebär en avveckling av vattenkraften till förmån till för vattenmiljö och fisk. Vår målbild är att lax- och öringsbeståndet i Testeboån på sikt kan växa till sammanlagt omkring 2000 lekvandrande individer. Ett sådant bestånd av lax och öring skulle kunna bidra till regional utveckling genom ett förbättrat fiske, intäkter från fiske och boende och en allmänt attraktivare livsmiljö för oss människor, avslutar Bernt Moberg.
Läs mer om Testeboån här: Fiskevård i Testeboån.
Fiskvandringen i Testeboån kan följas på: www.fiskdata.se.