Lekbiomassan för torskbeståndet i Nordsjön/Skagerrak är dyster läsning. Data/grafik: ICES.
Sportfiskarna sammanfattar ICES rekommendationer till fiskekvoter i Västerhavet 2022 och konstaterar ett fortsatt allvarligt läge för många fiskbestånd, inte minst torskbestånden.
Onsdag 30/6 publicerade Internationella havsforskningsrådet (ICES) sina årliga rekommendationer för fiskekvoter i Västerhavet och Nordsjön 2022. Det är fortsatt dystra siffror för många kommersiellt viktiga rovfiskarter längs våra kuster. För det kollapsade torskbeståndet i Kattegatt rekommenderas fortsatt en nollkvot. För Skagerraks motsvarighet föreslås kvoten skäras ner ytterligare. Nedan följer en sammanfattning samt Sportfiskarnas kommentarer.
–Ansvariga beslutsfattare har fortsatt i samma spår som alltid med förvaltningen av våra gemensamma fiskresurser. Det saknas helt tecken på bestående återhämtning för många bestånd. Kanske är alla nöjda så länge det finns ett fortsatt bottentrålfiske efter havskräfta på västkustens trålåkrar, säger Sportfiskarnas regionchef Markus Lundgren.
Sammanfattning torskbeståndet i Skagerrak/Nordsjön (14 276 ton, -10 %)
Under 1960- till 1980-talet var fångsterna på flera hundratusen ton, för att sedan dess ha sjunkit kraftigt till en stabilt låg nivå under 2000-talet. Nordsjöbeståndet är ett ikoniskt och kommersiellt mycket viktigt bestånd för många länder. Det är utbrett över ett stort område och består sannolikt av olika delbestånd, vilket gör förvaltningen svårare. Precis som för Kattegattbeståndet rekommenderade ICES ett fiskestopp under större delen av 00-talet. Trots detta så sattes kvoterna under denna period aldrig under 20 000 ton/år.
En ny förvaltningsplan 2008 och en reglering av fisket 2009 innebar en positiv trend under flera år. Trots den lärdomen och tydliga observationer av svaga årsklasser tilläts fisketrycket att öka under flera år, samtidigt som beståndet under samma tidsperiod minskade och är sedan flera år under biologiskt säkra gränser (B-lim). Situationen kompliceras av att torsken fångas som bifångst i många andra fisken, vilket inneburit höga utkast. Under 2021 har beståndsdatan reviderats, men provtagningen 2019–2020 har varit mindre än vanligt på grund av covid-19.
Sportfiskarnas kommentar
Ett skolexempel på överfiske som under många år tillåtits genom för högt satta kvoter, men också på grund av enormt stora utkast av flera länders fiskare. Torskens roll som begränsande bifångst i blandfisket i Skagerrak/Nordsjön i kombination med bristfällig efterlevnad av landningsskyldigheten kan bli dess död. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten på beställning av en av yrkesfiskets organisationer precis beslutat tillåta mindre selektiva redskap för svenskt yrkesfiske i Skagerrak (Sportfiskarna återkommer givetvis i detta ärende). I Skagerraks kustområden är påverkan från de historiskt höga nivåerna av knubbsäl och mellanskarv sannolikt betydande för uppväxande fisk. Troligtvis kan beståndet också påverkas av klimatförändringar.
Sammanfattning torskbeståndet i Kattegatt (nollkvot, oförändrat)
Även här ett tydligt exempel på kraftigt överfiske under många decennier. Under hela 1970-talet och fram till mitten av 80-talet låg landningarna på 12 000–22 000 ton. Under 90-talet försökte den vetenskapliga rådgivningen förgäves få ner kvoterna, samtidigt som fångsterna sjönk mot 6 000–8 000 ton. 14 år i rad under åren 2002–2015 rekommenderade ICES ett fiskestopp. Under samma år beslutade politiken om totalt 11 000 ton i kvot, en siffra som enligt ICES ligger över 16 000 ton om man inkluderar yrkesfiskets dumpning av fisk, så kallade utkast. Beståndet har enligt ICES data överfiskats (= fångsten överskrider rådgivningen) under nästan hela 2000-talet. Beståndsstorleken 2020–2021 är enligt ICES data den lägsta uppmätta och årsklasserna födda 2017, 2018 och 2020 är också de historiskt svaga. En stor andel av beståndet består sannolikt av Nordsjötorsk som vid 3–4 års ålder vandrar ut från Kattegatt.
Sportfiskarnas kommentar
Fångsterna av ett kollapsat bestånd hålls uppe genom en mycket omfattande bottentrålning efter havskräfta, där torsken tas som bifångst. Allteftersom torskbeståndet kollapsat har bifångsterna minskat, vilket gör varningssignalerna mindre tydliga. Det danska fisket är mest problematiskt då det står för den stora andelen av kvoten och en minimal andel selektiva redskap. Danmarks ovilliga inställning till hållbart fiske samt bristfälliga påtryckningar från svenska politiker och ansvarig myndighet har bidragit till kollapsen. I Kattegatts kustområden är påverkan från de historiskt höga nivåerna av knubbsäl och mellanskarv sannolikt betydande för uppväxande torsk. Troligtvis kan beståndet också påverkas av klimatförändringar.
Övriga bestånd i urval
Den vårlekande sillen i Västerhavet och västra Östersjön har sedan flera år rekommenderats få en nollkvot, utan att detta genomförts. Just detta bestånd är ett av en liten handfull kommersiella bestånd där fritidsfisket sannolikt står för ett inte försumbart uttag vid fisket i det trålfria Öresund. För gråsej innebär ett ökat fisketryck samt minskad beståndsstorlek och rekrytering de senaste åren en minskning på 24 %. Även räkbeståndet går dåligt efter högt fisketryck det senaste decenniet. För tidigare ikoniska kustfiskearter som bleka saknas i skrivande stund råd från ICES, men för många kustnära rovfiskbestånd är situationen mer eller mindre katastrofal, och har så varit i flera decennier utan större insatser från beslutsfattare. Det kanske allra mest allvarliga är att väldigt många har vant sig vid detta, både sportfiskare och beslutsfattare.
Enstaka ljusglimtar finns, bland annat rödspätta i Skagerrak/Nordsjön där en kraftigt minskad fiskeridödlighet de senaste 20 åren sammanfaller med en lika kraftig beståndsuppgång. Av samma anledning går rödspättabeståndet i Kattegatt/Öresund/Bälthavet också bra. Likaså har tunga och kolja positiva trendlinjer.
Beslut i december
Det slutgiltiga beslutet om fiskekvoter för 2022 tas i december, då EU:s ministerråd träffas för att fastställa fiskekvoterna för Nordsjöområdet. Den gångna vintern komplicerades besluten av Brexit, vilket också påverkade förhandlingarna mellan EU och Norge.
Läs ICES senaste råd för Västerhavet/Nordsjön här.
Läs rådet för Kattegatts torskbestånd här.
Läs rådet för Nordsjöns/Skagerraks torskbestånd här.
Mer information
Markus Lundgren, regionchef Sportfiskarna
08-410 80 627, markus.lundgren@sportfiskarna.se