Foto: Sportfiskarna / Småskalig vattenkraft som här i Loån i Gävleborgs län bidrar inte till balansering och reglering av elsystemet men föreslås ändå omfattas av ett så kallat riktvärde som ska förhindra produktionsbortfall. Flera av förslagen för åtgärder i vattenkraften 2022–2024 riskerar att allvarligt försvåra möjligheterna att genomföra viktiga miljöåtgärder.
Sportfiskarna har lämnat synpunkter i samrådet för kommande vattenförvaltningsarbete och för miljökvalitetsnormer för vatten som påverkas av vattenkraft. Förbundet anser att vattenmyndigheterna i helhet har gjort ett gediget jobb, men de givna ramarna som t ex den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna i tid.
Vattenförvaltningen styr åtgärdsarbetet i vatten
Vattenförvaltning är det vattenarbete som görs av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet där syftet är att återställa skadade vatten så att de uppnår god status, och att förhindra att försämring av vattenmiljöerna sker. Sveriges fem vattenmyndigheter har ansvar för vattenförvaltningsarbetet i var sitt vattendistrikt, och arbetet sker i cykler på sex år.
Innan man tar beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ska vattenmyndigheterna hålla samråd så att intressenter ska kunna tycka till om förslagen.
Nyligen har vattenmyndigheterna genomfört samråd inför vattenarbetet 2021–2027. Dessutom har förslag lämnats till miljökvalitetsnormer för vatten som påverkas av vattenkraft och som ska omprövas åren 2022–2024 enligt Nationell plan för omprövning av vattenkraft (NAP).
Synpunkter på vattenarbetet generellt
Sportfiskarna har lämnat synpunkter i samrådet då vattenförvaltningsarbetet är mycket viktigt för att läka skadade vattenmiljöer, stärka fiskbestånd och förhindra försämring av våra vatten.
Sportfiskarna anser att vattenmyndigheterna i helhet har gjort ett gediget arbete för att föreslå vägen framåt i vattenförvaltningsarbetet, men det finns också delar som behöver förbättras. Exempelvis är det viktigt att många av de planer och strategier som föreslås inte får leda till att praktiska åtgärder försenas.
Sportfiskarna anser att det är beklämmande att vattenmyndigheterna tvingas utgå ifrån den politiska inriktningen att alla undantag i vattenförvaltningen ska tillämpas fullt ut. Undantaget blir därmed huvudregeln, trots att EU-kommissionen tidigare kritiserat Sverige för överutnyttjande av vattendirektivets undantag. Med tanke på att vandrande fiskar har minskat med chockerande 93 procent i Europa på 50 år, är den låga ambitionsnivån i Sverige svår att förstå.
Sportfiskarnas synpunkter rör allt från kalkning till skogsbruk, markavvattning och rensning, kustnära miljöer, samhällsekonomiska värden av miljöåtgärder och inte minst den stundande miljöanpassningen av vattenkraften.
Synpunkter på åtgärder i vattenkraften 2022–2024
Enligt NAP ska i princip alla vattenkraftanläggningar prövas för moderna miljövillkor under ca 20 år med start 2022. Det innebär att man i domstolsprövningar kommer ställa krav på åtgärder för att uppnå god status, t ex fiskvägar eller miljöanpassade flöden. 1,5 TWh eller 2,3 % av den nationella elproduktionen får tas i anspråk för miljöåtgärder enligt NAP, annars menar Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten (som har tagit fram NAP) att betydande negativ påverkan på elsystemet kan uppstå. Varje huvudavrinningsområde (HARO) har tilldelats ett eget riktvärde, som elproduktionsbortfallet helst inte ska överstiga. Sportfiskarna menar att myndigheterna fortfarande inte har kunnat visa att ett produktionsbortfall motsvarande 1,5 TWh kan anses vara betydande negativ påverkan på elsystemet, och därmed kan utgöra grund för undantag enligt vattendirektivet.
Det är också svårt att förstå varför mindre vattendrag med huvudsakligen småskalig vattenkraft ska omfattas av ett riktvärde, eftersom dessa inte bidrar till balansering och reglering av elsystemet som är vattenkraftens stora tillgång. Det finns en risk att riktvärdet stoppar viktiga miljöåtgärder i vatten där miljönyttan kan bli mycket stor, medan bidraget till elsystemet är mycket blygsamt.
Enligt vattendirektivet ska åtgärder senast ska vara genomförda vid målåret 2027. Men i de allra flesta vattendrag kommer vattenkraftens negativa miljöpåverkan inte vara åtgärdad förrän en bra bit efter 2027, till följd av att en domstolsprövning tar tid, kan överklagas, och dessutom brukar verksamhetsutövaren få några år på sig att genomföra åtgärden. Sportfiskarna är kritiska till att man väljer att tillämpa undantaget ”naturlig återhämtning” i en mängd vattenförekomster efter målåret 2027. Enligt EU-kommissionens vägledning kan naturlig återhämtning användas när miljökvalitetsnormer inte kan uppnås i tid till följd av att det tar tid för naturen att återhämta sig efter genomförd åtgärd. Problemet med den svenska tillämpningen är att det inte kan ske någon återhämtning eftersom man i väldigt många fall har skjutit upp själva åtgärden, i en del fall många år framåt.
Sportfiskarna delar däremot vattenmyndigheternas inställning om att vattenförekomster med så kallade klass 2- eller 3-anläggningar som är av obetydligt värde för reglering av elsystemet och som berörs av samrådet, klassas som naturliga vatten och att mindre stränga krav på grund av påverkan från vattenkraft inte tillämpas för dessa.
Att kunna värdera nyttorna av åtgärder är avgörande för att bestämma vilka åtgärder som är rimliga att genomföra. Trots det har den ekonomiska konsekvensanalysen i samrådsunderlaget endast omfattat kostnadssidan av att genomföra åtgärderna. Värden kopplade till miljönyttor (t ex utveckling av turism, sportfiske m.m.) beskrivs endast översiktligt, vilket är en stor brist. Sportfiskarna anser att det är nödvändigt att någon form av metod eller annars försiktighetsprincipen tillämpas vid värdering av nyttor vid bedömning av orimliga kostnader.
Läs Sportfiskarnas hela remissvar här.