Beräknad lekbiomassa för strömming i Egentliga Östersjön 1974-2021. Illustration: ICES.
Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2022 års fångstkvoter för Östersjön. Det föreslås både ökning och minskning för strömmingsfisket. Rådet innebär en ytterligare sänkning för Egentliga Östersjön och en drastisk höjning för Bottenviken och Bottenhavet. Sammantaget ger råden tydligt bilden av ett för högt fisketryck och visar att omedelbara åtgärder krävs för att skydda den kustnära strömmingen, som är av stor betydelse för såväl ekosystemet som det lokala yrkes- och sportfisket.
I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober.
–Vi är förfärade över den nya rådgivningen och konstaterar att det snart inte kommer att finnas varken fungerande ekosystem eller ett lokalt kustfiske kvar med nuvarande EU-förvaltningsmodell, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Sportfiskarna har sammanfattat huvuddragen för de två stora strömmingsbestånden nedan:
Sill/strömming Egentliga Östersjön – fortsatt kraftig minskning (- 36 % till 71 939 ton)
Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken uppskattats minska med 81 %. Den starka årsklassen 2019 har reviderats ner kraftigt i årets råd. Fisketrycket har ökat stadigt och varit för högt (över Fmsy) sedan 2015. Beståndssituationen har försämrats stadigt sedan 2014.
Till 2021 föreslog ICES en kraftig minskning och årets förslag är en minskning på ytterligare 36 % mot 2021 års kvoter. Det innebär att kvotrådet på två år minskat med 59 %, vilket är oerhört kraftiga neddragningar som också speglar sportfiskets och det småskaliga kustfiskets varningar de senaste åren. Forskningen menar att fisketrycket är för hårt och att lekbiomassan är nära en kritisk nedre gräns för när ungfiskproduktionen kan påverkas negativt, men också att det storskaliga fiskets felrapporteringar genererar osäkerheter i rådgivningen. Ytterligare ett problem är att upplösningen i rådet är mycket dålig och inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på lokala bestånd, exempelvis som när det storskaliga pelagiska fisket på kort tid landar enorma mängder strömming från ett litet kustnära område.
Sill/strömming Bottenhavet – kraftig ökning (+ 81 % till 111 345 ton)
Ett bestånd som tidigare år lidit kraftigt av databrist. Värden har saknats för i princip alla parametrar och referenspunkter som är aktuella för en bra beståndsuppskattning. Anledningen till det kraftigt ökade kvotförslaget är att ICES tagit fram en ny beståndsmodell. Med den nya modellen kan man nu ge ett råd som baseras på produktionsmålet Fmsy (”maximalt hållbart uttag”) och inte som tidigare enligt försiktighetsprincipen.
Tyvärr tar rådgivningen ingen hänsyn till om biomassan består av småströmming som börjar lekmogna vid osedvanligt låg ålder. I nuläget tas inte heller tillräcklig hänsyn till lokala bestånd. Den stora koncentrationen av storskaligt industrifiske sker i ett relativt litet område i sydvästra Bottenhavet, där det lokala kustfisket har stora problem med dåliga fångster och vårfisket 2021 rapporteras vara det sämsta i mannaminne.
Samtidigt konstaterar SLU Aqua i ett pressmeddelande bland annat att det finns EU-beslutade förvaltningsmål om en sund storleksstruktur för de kommersiella fiskbestånden, men att denna hänsyn inte tas på grund av nuvarande MSY-förvaltning. Man konstaterar också att sänkta kvoter sannolikt är säkraste sättet att säkra beståndets storleksstruktur, men betonar att även den växande populationen av gråsäl kan påverka genom att gråsälens diet är främst inriktad på just stor strömming.
Figur 1 (ovan). Beräknat uttag av strömming utanför Gävlebukten från säl, kustfiske och industrifisket (Sportfiskarna 2020). Parallellt arbetar Havs- och vattenmyndigheten med ett förslag till fredningsområde vid Finngrunden. Föreslaget fredningsområde runt Finngrunden i Gävlebukten är tyvärr helt verkningslöst eftersom fisket sker vintertid i djupområdena runt grundet (figur 2 nedan).
Figur 2 (ovan). Fisketrycket i Gävlebukten illustrerat med VMS-signaler från fisket, samt loggboks-/journaldata från kustfisket (från HaV-remiss 2296–2020).
Läs mer om ICES råd för Östersjön här.