Foto: Bengt Olsson / Enligt lokala sportfiskeentreprenörer har skarv påverkat fisket vid Älvkarleby sedan början av 2000-talet.
23 mars arrangerade Sportfiskarna ett digitalt skarvseminarium med särskilt fokus på skarvens predation av havsöring och lax i södra Bottenhavet. Exakt hur stor påverkan skarven har är oklart men lågt räknat försvinner årligen tusentals öring- och laxsmolt ner i skarvmagarna.
Under titeln ”Skarvens predation på havsöring och lax - hur stort är problemet och vad kan vi göra åt det?” presenterades olika sidor av problematiken med skarvens påverkan på fisken och fisket. Fokus låg främst på hur mycket av den kompensationsutsatta smolten som tas av skarv vid södra Bottenhavet och med särskilt fokus på området runt Dalälven. Ett viktigt inslag på webinariet var en presentation av hur länsstyrelsen i Stockholms län arbetet för att ta fram en förvaltningsplan för skarv i länet.
Mycket liten återfångst av kompensationsutsatt fisk
Längs Bottenhavets kust är de stora älvarna utbyggda. Fisket i såväl älvarna som längs kusten baseras nu till stor del på kompensationsodlad fisk. I södra Bottenhavet står kompensationsodlad öring i nuläget för ca 99% av smoltproduktionen. Bakgrunden till att Sportfiskarna arrangerade webinariet är bland annat att återfångsten av kompensationsutsatt havsöring och lax har minskat mycket kraftigt i Dalälven. Framför allt återfångsterna av havsöring har minskat från 10–20 % till långt under 1%. Enligt lokala sportfiskeentreprenörer har skarv i området påverkat fisket vid Älvkarleby i Dalälven sedan början av 2000-talet. Det är därför mycket angeläget att få ett bättre kunskapsunderlag på hur stor påverkan skarvbeståndet i praktiken har på fiskbestånden och fisket. Då tidigare studier visar på att skarvarna har en tydlig negativ inverkan på andra kustfiskebestånd som exempelvis abborre, finns redan där ett motiv för berörda län att ta fram förvaltningsplaner med skarpa åtgärder för att reglera skarvbestånden. Studier visar även att skarven tar märkta smolt från de extremt skyddsvärda vilda bestånden av lax och havsöring i Testeboån.
Motstridig presentation från SLU
Märkningsstudier av smolt som SLU genomfört i anslutning till Dalälven visar att minst 11% av lax och 28% av havsöring i dessa studier bevisligen ätits av skarv då märkena återfunnits i skarvkolonier. Samtidigt nämndes att en stor del av de märken som skarvarna äter aldrig återfinns och att mer kunskap krävs om skarv och andra fåglars födosöksvanor. Enligt den danske skarvforskaren Niels Jepsen hittar man aldrig igen mer än 40% av de konsumerade märkena. Många av deltagarna på webinariet höjde nog därför på ögonbrynen då SLU:s presentation avslutades med slutsatserna att ”Skarven har ingen tydlig generell effekt på laxfiskbestånd”, samt att det är ”Oklart om skarven har en effekt på havsöringsbeståndet i Dalälven”. Sportfiskarna skulle gärna se att man tog frågan om skarvens påverkan på fiskbestånden på större allvar och att en gedigen sammanställning av befintliga data genomförs. Sportfiskarna har nu föreslagit att SLU tillsammans med Niels Jepsen analyserar det insamlade datamaterialet, dock hittills utan respons från SLU. Som ledande institution för svensk forskning om fisk och vattenmiljö har SLU- Institutionen för akvatiska resurser ett stort ansvar för att undersöka möjliga hot mot våra fiskbestånd.
Skarvens predation på fisk i Danmark
Den danske forskaren Niels Jepsen drog en hårresande presentation av hur övervintrande skarvar närmast utraderat lokala bestånd av harr, öring och lax i de danska vattendragen. Märkningsförsök av fisk visar hur vattendragen i det närmaste tömts på fisk. Detta efter att hundratals miljoner satsats på biotopvård och borttagande av vandringshinder i åarna. Andra studier med utsättning av märkt fisk mellan åren 1997–2017 visar sammantaget att skarv äter omkring 47% av den märkta fisken. Skarven äter både smolt och vuxna fiskar av olika arter. Niels budskap var tydligt: en stor del av skarvarna i Sverige flyttar till Danmark på vintern och spär därmed på en redan ohållbar situation med kraftig predation på fisk såväl längs kusterna som i inlandsvattnen. Samma situation riskerar nu att sprida sig till Sverige: skarvarna kan under vintern söka sig upp i vattendragen och där orsaka stor skada på känsliga och skyddsvärda fiskbestånd.
Stockholms län visar på bra arbetsmodell
Fiskerikonsulenten Niklas Sjöberg berättade hur Länsstyrelsen i Stockholms län via en brett förankrad arbetsmodell tagit fram en förvaltningsplan för skarv. Planen arbetades fram via en externt ledd dialogprocess under 2019–2020 med workshops där alla olika intressegrupper deltog. Inför planens slutgiltiga utformning fick även alla berörda parter inkomma med remissvar. Planen presenterades sedan i maj 2020. Fram till 2030 ska antalet skarvbon i länet nu halveras. För närvarande pågår handläggningar av ansökningar om skyddsjakt. Arbetssättet för att ta fram planen bör gå utmärkt att kopiera för andra Länsstyrelser.
