Foto: Hans Lindqwist / HaV har uppenbart tänkt helt fel med sitt förslag: det är ju främst torskbeståndet som ska skyddas.
Havs- och vattenmyndigheten har nyligen remitterat ett förslag som föreslår minskade krav på selektivitet i svenskt fiske i Västerhavet.
Med kort varsel har ett förslag gällande ändrade föreskrifter för fiske i Skagerrak och Nordsjön varit ute på remiss. Förslaget innehåller enligt Sportfiskarna överdrivna påståenden om den ekonomiska konsekvensen av nuvarande regelverk, stora oklarheter om huruvida förslaget överhuvudtaget kommer att minska fångsterna av juvenil torsk i linje med den uppmålade bilden och en uppenbar risk för att regelverket blir svårt eller omöjligt att övervaka. Återhämtningen av torskbeståndet måste vara prioriterad och myndighetens bedömning är inget annat än ett gravt åsidosättande av försiktighetsprincipen.
Mest graverande enligt Sportfiskarna är dock Havs- och vattenmyndighetens hänvisning till en SLU-utvärdering, som inte medföljde det remitterade underlaget men som Sportfiskarna begärt ut. I sitt eget remissyttrande till Havs- och vattenmyndigheten skriver SLU om det vetenskapliga underlaget att ”Då förvaltningsåtgärder ska vila på vetenskaplig grund och transparens anser SLU därför att det är viktigt att de vetenskapliga underlagen tolkas och presenteras på ett korrekt sätt, något som inte fullt ut skett i detta fall” samt att ”liknande vetenskapliga underlag därför bör tillgängliggöras i samband med framtida remisser”, vilket alltså nu inte var fallet.
–Vi har full förståelse för att det är ekonomiskt tufft för delar av yrkesfisket, men det beror i huvudsak på decennier av kraftiga beståndsnedgångar för de flesta kommersiellt viktiga fiskarterna. Mot bakgrund av den allvarliga beståndssituationen för rovfisk i Västerhavet är minskad selektivitet absolut inte rätt väg att gå. Det får också ses som särskilt graverande att myndigheten väljer att göra en egen tolkning av det vetenskapliga underlaget, säger Sportfiskarnas regionchef Markus Lundgren.
Förslaget baseras på att lättnader i regelverket kan vara en del av en nationell torskplan, som Sverige nu ska ta fram. Den danska motsvarigheten till torskplan anses vara urvattnad. Danmark har dessutom majoriteten av kvoterna i Västerhavet och har genom åren inte kunnat mäta sig med svenskt yrkesfiske på områden som användandet av selektiva redskap. Även om den svenska selektiviteten har setts sjunka efter införandet av nuvarande fördelningssystem 2017, så är det enligt Sportfiskarna viktigt att konkurrensförutsättningarna för svenska yrkesfiskare säkerställs. Det är mot denna bakgrund viktigt att Sverige och EU säkerställer kvaliteten i respektive lands torskplan så att syftet med planen uppnås och att våra gemensamma fiskbestånd ges en chans till nödvändig återhämtning.
Just Nordsjötorsken, som är den utpekade målarten som ska skyddas, är ett typexempel på decennier av överfiske av många nationer. Beståndsutvecklingen för torsk och många andra arter i svenska västliga vatten har under överskådlig tid varit mycket negativ. Det saknas egentligen helt indikationer på någon som helst bestående återhämtning under åren från 1970-talet till i dag. Svenskt fiske i Skagerrak och Kattegatt är idag ekonomiskt nästan helt baserat på fiskemöjligheter för havskräfta och räka.
Läs hela Sportfiskarnas yttrande här.