Foto: Sportfiskarna / Enligt SLU Aqua har intresset för att bedriva ett selektivt fiske minskat då risken för att bli upptäckt med bifångster och utkast är minimal. På bilden syns en av kustbevakningens patrullbåtar vid en kräftfiskebåt.
SLU Aqua konstaterar i en studie att svenska myndigheter inte följer upp landningsskyldigheten och att intresset för ett mer selektivt fiske därför minskar hos yrkesfisket.
I en nyligen publicerad artikel framför SLU Aqua svidande kritik mot Havs- och vattenmyndigheten för att myndigheten brister i att följa upp landningsskyldigheten. Landningsskyldigheten är en EU-förordning som innebär ett förbud mot så kallade utkast: fisk av kvoterade arter får inte kastas överbord utan ska registreras, landas och räknas av kvoterna oavsett storlek. Förordningen ska därigenom vara ett styrmedel mot ett mer selektivt och hållbart fiske. Men bristen på uppföljning innebär enligt SLU nu att bifångster och utkast ändå kan i princip fortsätta på samma sätt som innan införandet av landningsskyldigheten då risken för upptäckt är minimal.
-Tyvärr är detta ännu ett exempel på att vi har en fiskeriförvaltning som är ett fullständigt misslyckande, kommenterar Sten Frohm generalsekreterare för Sportfiskarna.
SLU Aqua utgår i sin artikel ifrån exemplet att stora resurser har lagts på att utveckla mer selektiva redskap för yrkesfisket, redskap som sedan inte används, då skarpa krav på att använda dessa redskap saknas och kontroll och uppföljning av landningsskyldigheten uteblivit.
Det pelagiska sillfisket i Skagerrak är ett exempel där goda initiativ funnits tack vare samarbete mellan forskning och fiske. En trål med en så kallad rist och en flyktöppning för att sålla ut de stora mängderna gråsej har tagits fram. Försök med trålen har gett mycket lyckade resultat: upp till 90 % av gråsejen selekterades ut. Även Norge genomförde undersökningar med liknande resultat. SLU Aqua konstaterar att eftersom det pelagiska fisket landar så stora mängder fisk är mängderna bifångst under detta fiske betydande. Därmed såklart även behovet av mer selektiva redskap. Efter förhandlingar mellan EU och Norge där frågan om selektivitet hanterats tog Norge sedan beslutet att de selektiva redskapen måste användas av norska båtar under pelagiskt sillfiske i Skagerrak. Samtidigt slapp EU:s fiskebåtar kravet att fiska med selektiva redskap! SLU Aqua beskriver det hela som ”ett missat tillfälle att minska bifångsterna”.
Kraftigt minskat intresse för selektiva redskap
Som ett sätt att ställa om till ett mer selektivt fiske inrättade SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Sekretariatet för selektivt fiske. Sekretariatet ska främja och stimulera utveckling av selektivt fiske för att underlätta för yrkesfisket att uppnå kraven som ställs i den nya gemensamma fiskeripolitiken inom EU. År 2015, när landningsskyldigheten började implementeras i vissa svenska fisken, fick SLU Aqua in 22 förslag från svenska fiskare till sekretariatet. Som en effekt av det minskande intresset från yrkesfisket har dock antalet förslag som SLU Aqua får in till sekretariatet minskat avsevärt. SLU Aqua konstaterar att ”landningsskyldigheten i sig tycks alltså inte vara ett tillräckligt incitament för yrkesfisket att ändra sitt beteende”.
Landningsskyldigheten är fullt implementerad sedan 2019 och infördes inom EU för att minimera utkast och oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. Resultatet från studien och den uppenbara kritiken från SLU Aqua kan inte ses som något annat är ett stort misslyckande för fiskeriförvaltningen och för alla de yrkesfiskare som arbetar för ett mer selektivt fiske utan uppbackning av svenska myndigheter.
Läs SLU:s sammanfattning av studien här.