Foto: Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB-fotograf Åke Qvick / På denna drönarbild syns hur Skärjån efter åtgärd har återfått en mycket varierande och produktiv strömsträcka. Med återförda stenblock varieras nu strömmens djup och hastighet och grus och död ved skapar både potentiella lek- och uppväxtplatser för öring.
I det värdefulla kustvattendraget Skärjån som rinner på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland har en ambitiös restaurering inletts nu i höst. Sportfiskarnas lokalförening Ljusne Flugfiskeklubb tillsammans med företaget Stora Enso Skog AB arbetar här för att förbättra förutsättningarna för åns öring och flodpärlmussla. Nu börjar resultaten synas av det lyckade samarbetet.
Skärjån mynnar i havet vid Axmar Bruk, hela avrinningsområdet som är 329,6 km2 stort omfattar mestadels skogsmark. I vattensystemet finns även en hel del vattendrag och sjöar, bland annat sjöarna vid den välkända rastplatsen Tönnebro längs E4 norr om Gävle. Ån är kraftigt påverkad av flottledsrensning och av olika dammar och vandringshinder, framförallt i åns biflöden. En annan negativ påverkan på vattendraget är att en del av åns vatten avleds till närliggande Hamrångesån för elproduktion i småskalig vattenkraft med följd att Skärjån nästan torkar ut vissa somrar.
Undersökande elfisken har visat att det finns ett mycket svagt och tyvärr minskande bestånd av öring i Skärjån. Även den rödlistade stensimpan förekommer i låga tätheter och endast några äldre exemplar av flodpärlmussla har hittats på två lokaler.
Men trots allt finns mycket höga naturvärden i Skärjån med många olika naturtyper som långa strömsträckor, svämängar, mossar och kärr, barrskog och svämlövskogar. Ån omfattas därför av flera naturreservat och området är utlyst till ett särskilt Vattenlandskap i Stora Enso Skogs ekologiska landskapsplanering. Skärjån är i hela sitt lopp från Tönnebrosjön till havet klassad som ”nationellt värdefull” av Naturvårdsverket. En positiv sak är också att det är fria vandringsvägar i åns huvudfåra från havet ända upp till en regleringsdamm i Tönnebrosjöns utlopp vilket möjliggör uppvandring och lek av havsöring på långa sträckor.
Stora Enso Skog AB arbetar långsiktigt för att förbättra vattenmiljön i Skärjån
På uppdrag av Stora Enso Skog AB har konsultbolaget Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB genomfört en åtgärdsprojektering och sedan skrivit en plan för en omfattande restaurering av ån. Den första delen av arbetet genomfördes av Fiskevårdstjänst och P-O Forsberg Gräv under oktober i år då en strömsträcka nedströms sjön Stor-Skärjan restaurerades och fina lek- och uppväxtområden för bland annat öring återskapades. Då öringbeståndet nu är väldigt svagt är planen att under en femårsperiod sätta ut simfärdiga yngel av Ljusnanstam på de strömsträckor som restaureras. Utsättningarna ska sedan följas upp med årliga elprovfisken. Möjligheterna att återfå ett starkare öringbestånd i ån bör vara goda. Mer öring i Skärjån kan då även förbättra öringfisket på kusten.
-Med samverkansgruppens målinriktade, långsiktiga tänk och arbete kan vi lägga grunden för en i framtiden vinnande och förbättrad biologisk mångfald för Skärjån, säger Lars-Ove Persson, Naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog.
Foto: Bengt Olsson / Har man som sekreteraren i Ljusne Flugfiskeklubb, Kjell Jansson, varit engagerad i Skärjån sedan 1985 så är det inte konstigt att man har fått en spång uppkallad efter sig.
Ljusne Flugfiskeklubb kämpar för åns öringar
Ljusne Flugfiskeklubb har sedan 1985 arbetat för att förbättra vattenmiljön i ån och för att återskapa ett självreproducerande bestånd av öring. Man har bland annat genomfört utläggning av lekgrus och ståndstenar. Ljusne Flugfiskeklubb stod nu även som huvudman för de nu första genomförda biotopåtgärderna i huvudfåran. Föreningen sköter och upplåter fisket i övre delen av Skärjån och i sjön Stor-Skärjan och Noransjöarna vid Tönnebro. I ån är endast ett restriktivt flugfiske tillåtet.
-Efter många år av väntan, ända sedan 1985, så kan vi nu se framtiden an med stor tillförsikt. Men det är viktigt att projektet inte stannar av utan fortsätter med fler målinriktade åtgärder till gagn för bland annat öringen och den hotade flodpärlmusslan. Vi väntar naturligtvis också på att Skärjån skall få allt sitt vatten tillbaka och att det förhoppningsvis kan bli verklighet redan år 2022. Med allt vatten tillbaka och likaså öringen då bådar det gott inför framtida fiske där vi samtliga inblandade aktörer drar åt samma håll, kommenterar Kjell Jansson, sekreterare i föreningen och mångårig eldsjäl som drivit på för en restaurering av Skärjån.
Problemet med överledning av vatten till Hamrångeån kan förhoppningsvis komma att lösas inom något år då vattenkraften i Hamrångeån nu ska prövas enligt moderna miljövillkor år 2022. Med fortsatta restaureringsåtgärder och återintroduktion av öring kan det sedan förhoppningsvis inom en femårsperiod åter finnas ett starkare självreproducerande bestånd av öring i ån. Årets restaureringsinsats finansierades av medel från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen i Gävleborgs län, samt av Gävle kommun och av Stora Enso Skog AB.
Läs mer om Stora Ensos miljöarbete här: Fria vandringsvägar återskapas vid Hamrångefjärden
Läs mer om Ljusne Flugfiskeklubb här