Foto: Diane Keetlaer Olsson / Kalkningen uppe på Fulufjället förbättrar förutsättningarna för lokal sportfisketurism, bland annat rödingfisket i Rösjöarna. Turister besöker även området för att se Sveriges högsta vattenfall Njupeskär.
I höst uppmärksammades kalkningen av Fulufjället och kalkeffektsuppföljning via elprovfisken av olika media. Bland annat visades flera inslag om kalkning på SVT Dalarna.
Länsstyrelsen i Dalarna kalkar sedan många år vattendrag på Fulufjället för att upprätthålla biologiska värden i fjällsjöarna. Sportfisket utgör en mycket viktig del av turismen i området och Länsstyrelsen i Dalarnas län menar att kalkningen är nödvändig för många av de lokala fiskbestånden. Sportfiskarna ställde därför några frågor om kalkningen till Klara Blomdahl och David Lundvall, kalkhandläggare på länet.
Har ni tydliga statistiska belägg från elfisket på att neddragningar i kalkningen ger mindre föryngring av öring?
Kalkningsverksamheten strävar efter att kalkningen skall ske på ett så effektivt sätt som möjligt. Försurningspåverkan har minskat och metoderna för att sprida kalken har förfinats och effektiviserats. I och med det så har kalkmängderna kunnat sänkas, eller så sker kalkningen med tätare intervall med lägre kalkgiva för jämnare effekt. Men på platser i länet där kalkningen har dragits ned eller upphört har vi i några fall sett nedgångar i fiskbestånden. I de flesta fall rör det sig om mindre vattendrag. I några fall där kalkningen är vilande har vi sett tecken på att öringen minskar, och i de vattnen överväger vi att återuppta kalkningen. Neddragningar skall ske utan att djur- och växtliv tar skada. Vi har förutom den biologiska effektuppföljningen även vattenkemisk effektuppföljning och följer utvecklingen av vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.
Uppföljning genom elprovfiske på Fulufjället påbörjades först år 2000, alltså 20 år efter att den storskaliga kalkningen hade påbörjats. Vi har därför inga äldre värden, eller värden innan kalkning, att jämföra med. De tätheter av öring vi uppmäter vid elprovfiske på Fulufjället har generellt varit ’medel’ eller ’höga’ med några få undantag. Nätprovfisken har genomförts i flera av sjöarna från 1960-talet och framåt. Jämförelsen med dessa resultat är dock osäkra då de tidiga provfiskena använde andra nät jämfört med senare. Dessutom utfördes utsättningar av fisk under 1970- och 1980-talet.
Hur viktig är kalkningen för sportfisketurismen i området runt Fulufjället?
Målet med hela kalkningsverksamheten är att motverka den negativa effekten av den antropogena försurningen, alltså försurningen som vi människor bidragit till, i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig. Fulufjället är ett av länets mest försurningsdrabbade områden. Nedgångar i fiskbestånden noterades redan under 1950-talet, kanske tidigare i vissa vatten. Nedgången var ett resultat av reducerad eller helt utebliven reproduktion. Fiskbestånd dog helt ut i flera vatten på Fulufjället, framförallt i de vatten som inte kalkades. Vattenprover från 1960-talet visar pH-värden så lågt som 4–4,2. Exempelvis öring kräver ett pH på minst 5,6 för att reproduktionen skall fungera. Så kalkningen är viktig för att vi skall ha ett friskt fiskbestånd på fjället. Det är ju svårt att kvantifiera hur viktig kalkningen är för sportfisketurismen, men sportfisket är viktigt och omfattande på Fulufjället och merparten av vattnen är upplåtna för fiske. Försurningssituationen blir långsamt bättre, men utan fortsatt kalkning skulle pH-värdet sjunka tillbaka till nivåer som troligen skulle påverka fiskbestånden negativt. Indikationer på detta är att flera av de okalkade referenssjöar som finns på Fulufjället inte har återkoloniserats av fisk. Där det har skett, i Övre Särnmannasjön, så förekommer troligen ingen reproduktion och mängden fisk är mindre än i den kalkade sjön nedströms.
Den inledande kalkningen av Fulufjället har i efterhand fått kritik för att den orsakade skador på känsliga lavar och mossor på fjället. Hur kalkar ni idag, kan ni undvika skador på markvegetationen?
Idag kalkar vi Fulufjället enbart med en fuktad grovkalk med hjälp av helikopter. På grund av att kalken är fuktig så binds de mindre fraktionerna och bildar aggregat med de större kornen, vilket motverkar damning och vindavdrift. Detta för att minimera risken för skador på omgivande vegetation.
Hur ser det ut i andra delar av Dalarnas län, har ni fler tydliga exempel på att kalkningen behövs för att upprätthålla lokala fiskbestånd?
Vi har verksamhet i nästan hela länet, och har i dagsläget 72 aktiva åtgärdsområden där vi genomför kalkningsinsatser i ett eller flera vatten. Generellt uppvisar fiskbestånden i rinnande vatten som innehåller laxfisk i länet en positiv utveckling. Eftersom vattendragen har olika förutsättningar att hysa fisk och artsammansättningen varierar, kan det vara missvisande att endast titta på den faktiska mängden fångad fisk (tätheten). Exempelvis så kan en täthet av 10 individer/100m2 av öring i ett vatten ett bra resultat, medan samma värde i ett annat vatten kan vara ett dåligt/lågt resultat. VIX är ett index som har tagits fram för att kunna bedöma fiskbestånd i rinnande vatten. Indexet bygger på förväntade värden, olika resultat förväntas beroende av vattnets egenskaper. Vattendragets storlek, provplatsens avstånd till sjö, höjd över havet och vattendragets lutning, är några av faktorerna som vägs in för att beräkna förväntade värden på bland annan fisktäthet.
Figuren nedan visar fördelningar av VIX-värden för elprovfiskade lokaler i kalkade vattendrag i Dalarna. Mönstret man kan se är att det under 1990-talet var mellan 40 – 60% av fisketillfällena som uppnådde ’god fiskstatus’ (eller hög) enligt VIX-indexet. Under hela 2000-talet är motsvarande siffra 60 – 80 %. Indexet indikerar att fiskbeståndens status har förbättrats successivt. De två senaste åren (2018 och 2019) uppvisar dock en lägre andel fisketillfällen med god/hög status jämfört med perioden innan. 2018 var dock ett extremt varmt och torrt år och 2019 hade troligen fisken inte hunnit återhämta sig från föregående år. Om man bara ser till laxfiskar är mönstret detsamma, men värdena för laxfiskar är ungefär 20 procentenheter lägre jämfört med VIX.
Grafik: Länsstyrelsen i Dalarnas län / Fördelning av beräknade VIX-indexvärden för elprovfiskedata från kalkade vattendrag i Dalarna mellan åren 1994 – 2019. Värdena ovanför staplarna anger hur många provfisketillfällen som ingår i respektive stapel. Y-axeln visar andel av proven inom respektive klass; Hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig fiskstatus enligt VIX. Streckade linjer visar trenden för dålig status (övre linjen) och ”god eller bättre” (nedre linjen).
Sammanfattningsvis uppvisar fiskbestånden i de kalkade vattendragen en positiv trend men återhämtning tar tid, vilket Erik Degerman visade i den utvärdering av Dalarnas elprovfiskeundersökningar som genomfördes 2014.
Se inslag på SVT Dalarna om kalkningen här:
Nationalparken måste kalkas annars dör all fisk.
Massor av fisk efter kalkningen i Dalfjällen.