Foto: Janne Gabrielsson / Kalkgruset som sprids i Valmen kommer ge en långvarig effekt.
Sedan något år används kalkgrus för att kalka flera vattendrag i de två kommunerna i Jämtlands län.
Syftet är att få mer långverkande effekter på vattenkemin. Med inblandat kalkgrus uppnås en stabil vattenkemi i bottensubstratet under mycket lång tid. En målsättning med detta är att överlevnaden av öringrom ska förbättras. Goda resultat av utläggningen av kalkgrus har redan noterats på bottenfauna.
-Under november har vi kalkat vattendraget Valmen, från Hede urskog och mot gränsen till Sonfjällets nationalpark. 100 ton kalkgrus har spritts med hjälp av helikopter på en två kilometer lång sträcka. Andra vattendrag där kalkgrus lagts ut är Oxsjöån, Röjån och Lekarån, berättar Janne Gabrielsson på avdelningen för Miljö och bygg - miljöövervakning och kalkning för Härjedalens kommun och Bergs kommun.
Kalkgrus billigare lösning för mer stabil vattenkemi
Ett annat skäl till att man använder kalkgrus är att Jämtlands län saknar medel för att kalka tillräckligt i alla målområden. Enligt Länsstyrelsens finns fortsatt ett stort behov av att kalka många målområden och man har även noterat tecken på återförsurning i målområden där kalkningen avslutats. De långa avstånden i länets fjällområden försvårar även kalkningsverksamheten och bidrar till att verksamheten blir dyr med bland annat långa flygtider för helikoptrar. Att kalka med kalkgrus är ett sätt att få jämnare effekt jämför med att med några års intervall kalka med vanliga kalkprodukter. I klara fjällvatten fortsätter kalkgruset att ha effekt under lång tid. I bäckar i Offerdalsfjällen i Krokoms kommun har utlagt kalkgrus konstaterats ligga kvar efter 15 år och fortfarande bidra till gynnsammare vattenkemi för öring och bottenfauna. Att kalka mindre vattendrag och lekbäckar med kalkgrus är en beprövad metod som länge använts i Norge. Ofta då i kombination med sjökalkning.
Grafik: Länsstyrelsen i Jämtlands län /Graf från bottenfaunauppföljning i Aloppan.
Uppföljning av bottenfauna i vattendraget Aloppan. Antalet arter i vattendraget minskar inte trots att pH efter 2005 sjunker när de årliga kalkningarna upphört. 2008 lades kalkgrus ut, något som sannolikt är helt avgörande för att arterna är kvar i Aloppan. I de flesta andra tidigare kalkade målvattendrag i Jämtland är det omkring 2008 som olika arter börjar försvinna då effekten från de årliga kalkningarna som upphörde 2006 börjat klinga av.
Mer info om kalkningen i Jämtlands län: Johan Ahlgren, samordnare försurning, 010 – 225 33 33, johan.ahlgren@lansstyrelsen.se
Läs mer om kalkning med kalkgrus i Jämtlands län här: 230 ton kalkgrus ska förbättra för öringen i Oxsjöån
Läs om en studie utförd av SLU om kalkgrus i lekbäckar: Kalkgrus i lekbäckar kan ge mer öring