Lax 

"Salmo salar"

Den ståtliga laxen är nog bekant för de flesta. Den är oerhört eftertraktad av såväl yrkesfiskare som fritids- och sportfiskare, dessutom en mycket viktig och uppskattad matfisk. I många fiskekretsar anses laxen vara fiskarnas konung. Storvuxen, stridbar och vacker. I Sverige finns, grovt indelat, tre bestånd av lax: Östersjölax, Atlantlax och den sötvattenslevande Vänerlaxen (eller "Gullspångslaxen"). Under sin vuxna uppväxtfas i havet är laxen silverblank med ett fåtal svarta prickar, som är X-formade om man synar dem nära. I lekdräkt skiftar den från det silverblanka till gult, brunrött och till och med brunsvart. Prickarna blir många och hanen får en stor, kraftig käkkrok.

En lax kan bli uppemot 150 cm och väga över 40 kilo. Hanarna blir störst.

Laxen och havsöringen är lika, men det finns särdrag som skiljer dem åt. Läs mer under "Detaljer".

Visste du att...?

• Laxen är Hallands landskapsfisk. 

• Laxen och öringen kan bilda hybrider, som brukar kallas laxingar. Dessa är dock sterila. 

• Östersjöpopulationerna blir mer storväxta än Atlantlaxen.

Detaljer

I havet är laxen silverblank på sidorna, med mörkgrön eller gråblå rygg. Den har få prickar i svart på de silvriga sidorna och mycket få - om några - prickar nedanför sidolinjen. Oringen, som liknar laxen har ofta fler prickar, framför allt nedanför sidolinjen.

Laxens stjärtspole är smal och stjärtfenan <bred med aningen inskuren, svagt V-formad bakkant. Öringens stjärtspole är bred och stjärtfenan rakare i bakkant. Om man drar en rät linje från ögat ner mot munnen når öringens mungipor bakom ögat, medan laxens oftast inte gör det. Laxens ryggfena är rak i framkant och den har, som andra laxfiskar, en fettfena framför stjärtspolen. På odlade fiskar klipps fettfenan bort och ryggfenan har inte sällan en böjd, eller "skadad” fenstråle i framkant efter en svampsjukdom som angriper fisk i odlingar.

Ekologi

Levnadsmiljö 

Laxen tillbringar sina första år i den älv eller å där den kläcks. Den vandrar sedan ut och lever ett kringflackande liv i havet. För de sötvattenspopulationer som lever i Vänern gäller frivattnet på Vänerns vidder. I havet lever de i regel långt från stränderna. I Östersjön och på Västkusten jagar den stimfiskar som skarpsill och strömming innan den återvänder till födelseälven för lek. Ett stort antal laxar dör efter leken, övriga simmar ut och äter upp sig och kan i vissa fall leka både tre och fyra gånger.

Lek och tillväxt 

Lekvandringen till de rinnande vattendragen sker på vår, sommar eller tidig höst. Själva leken sker i regel från oktober till december, eller till och med januari. Under leken förändras laxens utseende. Skinnet blir grövre och kraftigt färgat och speciellt hanen utvecklar en massiv krok på underkäken.

Många av laxens naturliga lekplatser är förstörda, eller svåråtkomliga till följd av vattenkraftsutbyggnaden - inte minst de stora norrlandsälvarna.

På plats i lekvattnet leker laxarna parvis under en period om ett par veckor. Små könsmogna stationära hanar i stirrstadiet (icke utvandringsfärdiga laxar) blandar sig också i leken över grusbottnarna. En hona lägger runt 10 000 ägg som kläcks i april-maj.

Laxen stannar i sin födelseälv som stirr, innan de efter 2-3 år (ibland upp till 5 år) transformeras till blanka smolt och simmar ut i havet. Då är de runt 10-20 cm, men i havet växer de fort och kan bli 110 cm <långa på bara tre år. En lax kan leva runt 15 år.

Föda 

Som laxunge ("stirr")är laxen insekter, kräftdjur och blötdjur på menyn, men som smolt börjar de också äta fisk, vilket är den huvudsakliga födan för en vuxen lax.

Strömming och skarpsill är stapelföda i havet. Nors, spigg och löja är ofta sötvattenslaxens val.

Släktskap

Familj 

Salmonidae (laxfiskar)

Släkte 

Salmo

Andra svenska arter i släktet 

Ja, öring (Salmo trutta)

Liknande arter i Sverige 

Öring. Öringens käkvinkel når bakom ögats bakkant vilket inte laxens gör. För övriga karaktärer se avsnitten detaljer.

Status & utbredning

Eftersom laxen drabbats hårt av vattenkraftsutbyggnad som hindrar den att nå lekplatser, eller komma levande därifrån och på grund av ett hårt fiske i havet och älvarna gör man numer kompensationsutsättningar av odlad lax. På sikt anses den vilda laxen allvarligt hotad.

Odlad lax som släpps ut i Sverige måste fenklippas och saknar således fettfena. Runt Östersjön sätts ungefär 5 miljoner laxar ut per år. Det finns en risk att odlad och utsatt lax blandar sig med vilda laxbestånd och försvagar vildstammen genetiskt.

I Vänern finns ett bestånd som leker i Klarälven och ett i Gullspångsälven. Gullspångsbeståndet är hotat.

Genom utsättningar finns lax också i bland annat Vättern.

Fiske

Laxen har sedan urminnes tider varit populärt mål för flugfiskare, spinnfiskare och trollingfiskare. I traditionsrika laxälvar är fisket både dyrt och eftertraktat hos såväl svenska som utländska fiskare. Laxens värde som sportfisk är oerhört stort.

Lax är också en bra matfisk, men i dagsläget har laxen i Östersjön så höga dioxinnivåer att de överstiger EUS gränsvärden för livsmedel. Enligt Livsmedelsverket bör därför vissa grupper, bland annat barn, inte äta Östersjölax mer än 2-3 gånger per år.

Svenskt sportfiskerekord: 28 720 gram (Veikko Halunen, Pukaviksbukten, Östersjön, 1992-05-08).