Gös
"Sander lucioperca".
Gösen är en rovfisk som gärna lurar i mörkret, eller i grumliga vatten, där den utnyttjar sitt goda mörkerseende för att överraska sina byten. Gösens speciella utseende är unikt i den svenska fiskfaunan. Möjligen kan man blanda ihop små gösar med abborre eller gärs, men så fort gösen vuxit till sig är den svår att ta miste på. De stora ryggfenorna och de vampyrliknande tänderna i kombination med den långsträckta kroppen gör den lätt att känna igen.
Gösen kan bli dryga metern lång och väga uppemot 15 kilo, men exemplar över 10 kilo får räknas som mycket stora och relativt ovanliga.
Visste du att...?
• "Lucioperca" i gösens latinska namn betyder "gäddabborre".
• Gösen är Västmanlands landskapsfisk.
• Göshanen vaktar äggen till de kläcks och kan vara mycket aggressiv under den tiden.
Detaljer
Gösens huvud är förhållandevis smalt och långsträckt. De två ryggfenorna når över en stor del av ryggen. Den främre ryggfenan har vassa fenstrålar och är ofta prickig. Längs kroppens sidor har gösen mer eller mindre vaga ränder. Färgen varierar från grågul med vit buk till mörkare brungrönt. Ryggen är mörk, ofta svart. Hanen får en mörk lekdräkt. Vissa individer kan bli nästan svarta, framför allt på magen. I munnens främre del har gösen tydliga huggtänder.
Ekologi
Levnadsmiljö
Gösen finns i både sött och bräckt vatten. Den föredrar syrerika och varma vatten och gärna i djupa och inte för klara sjöar. Den finns också i svagt strömmande vatten och i - framför allt - grumliga skärgårdsvatten. Gösen är speciellt aktiv i skydd av mörkret eftersom den då kan utnyttja sin syn för att jaga byten. Gösen lever i mindre stim, eller helt solitär. Den jagar ofta pelagiskt, i frivattnet.
Föda
Som den rovfisk den är angriper och äter gösen småfiskar av olika slag -nors, mört, löja, strömming och liknande fiskar står på matsedeln. Som liten är det insektslarver, kräftdjur och liknande som står för näringsinnehållet.
Lek och tillväxt
Gösarna leker i par under våren och försommaren (april-juni). Oftast sker leken på 1-3 meters djup, när vattnet är varmare än 12 grader. Hanen gräver en liten lekgrop där honan lägger upp till en miljon små ägg. Hanen vaktar rommen och vispar friskt vatten över dem, tills de kläcks 7-10 dygn senare.
Hanen blir könsmogen runt 3-4 års ålder och honan vid 4-5 år. Honan växer snabbare och blir större. En gös lär kunna bli uppemot 20-25 år.
Släktskap
Familj
Percidae (abborrfiskar)
Släkte
Sander
Andra svenska arter i släktet
Nej.
Liknande arter i Sverige
Smågösar kan möjligen påminna om abborre eller gärs, men gärsens ryggfenor är sammanväxta. Gösen saknar också den lilla taggen på gällocket och de rödaktiga fenorna som abborren har.
Status & utbredning
Gösen förekommer mest i södra Sverige, men saknas helt på Västkusten, liksom på Sydkusten, samt runt och på Gotland. Den finns inte heller i de nordliga eller nordvästra delarna av landet.
Stundtals har gösen utsatts för mycket hårt fiske och eftersom den samlas i små områden under leken har vissa bestånd blivit hårt utnyttjade. Den är dock inte hotad » och har fått ett uppsving - vilket i vissa vatten beror på ökad temperatur och grumligare vatten, som den utnyttjar till sin fördel. I andra vatten har fiskeregleringar bidragit till gösens fördel.
Fiske
Gösen är en av de absolut mest populära sportfiskarna och fångas på spinnfiske, trolling, mete, isfiske och vertikalfiske. Den är också en ypperlig och eftertraktad matfisk.
Svenskt sportfiskerekord: 12,530 kg (Leif Ivarsson, Grimstorp, St. Nätaren, Småland, 2014-05-29).