Abborre

"Perca fluviatilis"

Det går nästan inte att ta miste på abborren. Med sin oftast grönaktiga färg, två stora ryggfenor, röda bukfenor och tvära ränder är den välkänd -och spridd över närapå hela landet. Abborren är en rovgirig och aktiv fisk som gärna jagar i stim. Storvuxna fiskar kan leva mer solitärt, eller i mindre grupper. Abborren föredrar värme och söker sig till djupare vatten under vintern, men den äter fortfarande. I många vatten bildar abborren småvuxna bestånd där den helt eller nästan dominerar. Dessa små abborrar brukar kallas tusenbröder. Men abborren kan också växa sig riktigt stor uppemot dryga 60 cm lång och över tre kilo tung. En sådan stor abborre är en effektiv fiskjägare med imponerande gapförmåga.

Visste du att...?

• Abborren är Medelpads landskapsfisk. 

• Abborren kan även förekomma i två färgvarianter. guldabborre, enfärgat gul eller orange, samt blåabborre som är blekt blåaktig. 

• Abborrens honor blir mycket större än hanarna.

Detaljer

Abborren har två stora ryggfenor. Den främre består av vassa fenstrålar och har en tydlig svart fläck i bakkanten. Bukfenorna, stjärtfenan och analfenan är röda, eller orangea.

Fjällen är sträva och gällocket har en skarp tagg. Hela abborren känns sträv och vass. Kroppsfärgen kan variera från blekt gulgrön till grönsvart med skarpa färger, beroende på miljön den lever i.

Ekologi

Levnadsmiljö 

Abborren lever i både sött och bräckt vatten över i stort sett hela landet. Den finns i små skogstjärnar, i åar, i stora sjöar och längs kusten där vattnet inte är för salt. Abborren förekommer ofta i stim och uppehåller sig gärna i närheten av skydd som växtlighet, bryggor, stenrösen, trädrötter och så vidare. Den är extra aktiv när vattnet är varmt. Den kan också jaga mat pelagiskt. Större abborrar jagar ofta så att småfisk (löja, småmört, nors etc.) sprätter i ytan för att komma undan. På vintern rör sig abborren ofta till djupare vatten.

Föda 

Som liten äter abborren djurplankton, sedan går den över till insektslarver, kräftdjur och fiskyngel. Riktigt stora abborrar äter fisk och kräftor.

Lek och tillväxt

När vattnet nått en temperatur om minst 8 grader leker abborren - oftast i april-juni. Honan lägger ett långt brett band med rom, som en geléartad sträng över växtlighet. Romsträngen blir bredare ju större honan är. Varje hona kan producera uppemot 20 000 ägg, som sedan befruktas av hanarna. En hona blir könsmogen vid ungefär 3-7 år ålder och hanarna vid 2-6. Livslängden säga vara maximalt 22 år. Om abborren utsätts för hård konkurrens stannar den i tillväxt och bildar "tusenbrödrabestånd”, i annat fall kan den växa sig stor och rovgirig.

Släktskap

Familj 

Percidae

Släkte 

Perca

Andra svenska arter i släktet

Nej

Liknande arter i Sverige 

Små abborrar kan möjligen förväxlas med gärs eller unga gösar. Dessa arter har dock inte de tvärgående ränderna på kroppen eller den svarta fläcken på bakre delen av den främre ryggfenan.

Status & utbredning

Abborren är utbredd över nästan hela Sverige - i sött vatten och längs kusterna med brackvatten. Den saknas bara i kraftigt strömmande vatten, samt i fjällvärlden. Abborren är inte en hotad art, men de kustlevande bestånden har lokalt gått tillbaka starkt de senaste decennierna.

Fiske

Abborren är en av Sveriges absolut populäraste sportfiskar. Från det enkla metet från en brygga, till mer utstuderad jakt efter storabborre. Abborren är en delikat matfisk, men man bör vara försiktig med uttaget av de stora individerna, som är relativt få i ett abborrbestånd.

Svenskt sportfiskerekord: 3 150 gram (Gary Wickins, Hällers myr, Lysekil 1985-03-09).