Sportfiskarna ger inte upp kampen för torsken. Foto: Sportfiskarna
Sedan 2009 finns områden i södra Kattegatt som är stängda för fiske för att skydda torskbeståndet. Nu förs illavarslande diskussioner om att öppna upp området för trålning. Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren beskriver ärendet.
Torskbeståndet i Kattegatt har i många decennier utsatts för ett alltför högt fisketryck. I början av 2000-talet började läget bli akut och Havsfiskelaboratoriet har i efterhand sagt att Kattegattorsken var ett av världens mest hotade torskbestånd. För att skydda de viktigaste lekområdena lyckades dåvarande regeringar i Sverige och Danmark år 2009 enas om ett bilateralt avtal som innebar att ett stort område nära svenska kusten skyddades. Ett delområde stängdes helt för allt fiske, i två andra delområden finns begränsningar i tid och redskapsanvändning.
Har de stängda områdena hjälpt torsken?
– Absolut, det är forskarna övertygade om. Även om områdena kunde justeras en del geografiskt för att bättre skydda lekande fisk har man sett en återhämtning. Dessutom har växt- och djurlivet på havsbottnarna kunnat återetableras, vilket normalt sett hade varit omöjligt eftersom de här områdena vanligtvis bottentrålas med väldigt hög intensitet.
Varför diskuteras en öppning för bottentrålning?
– Ända sedan områdena stängdes har yrkesfiskare velat fortsätta fiska, särskilt danskarna. Det är i stor omfattning bottentrålfiske efter havskräfta som är aktuellt, vilket skulle innebära en fortsatt stor påverkan på bottnarna men också risk för torsk som bifångst. Vi vet att de ansvariga ministrarna har diskuterat frågan och att det är Danmark som i större omfattning legat på om en öppning för fiske. Samtidigt har svenska Havs- och vattenmyndigheten pekat ut området som ett av områdena i det paket som ska innebära att vi når målet om tio procents arealskydd av havsmiljön till år 2020. Därför rimmar det extra illa att dessa diskussioner förs på politisk toppnivå. Det är nu oerhört viktigt att Sverige föregår med gott exempel och står emot påtryckningarna.
Varför förlänger man inte bara skyddet av de stängda områdena?
– Det är lite problematiskt med lagstiftningen. Det ursprungliga avtalet var egentligen en handskakning mellan Sverige och Danmark med avsikt att begränsa fisket för att skydda torsken. Detta bilaterala avtal gäller bara Sverige och Danmark och har gjort att exempelvis Tyskland kunde tråla i en del av området. En ny lagstiftning måste tydligare ta sikte på EU:s gemensamma fiskeripolitik, marina direktivet och vara formellt kopplad till ett marint områdesskydd eftersom Havs- och vattenmyndigheten har pekat ut området som skyddsvärt.
Hur är läget för torsken just nu?
– Fortsatt allvarligt. Vi är bara några år förbi historiskt låga nivåer och även om vi har sett en tydlig återhämtning sedan bottennivåerna 2009-2012 så är det en återhämtning från extremt låga nivåer. Det är viktigt att ha med sig innan man börjar diskutera ett ökat fiske. Dessutom finns en osäkerhet kring vad fisken tillhör för bestånd. Kanske är det en betydande andel torsk som nu vandrar in från Nordsjön, precis som i Skagerrak. Forskarna arbetar med sådan data just nu. Vi är väldigt långt från ett friskt bestånd och ett orosmoment är att senaste årets data inte visar på samma fina återhämtning för mängden lekmogen fisk som för åren 2012-2014.
Kommersiella kvoten på torsk i Kattegatt sedan 2001. Grafik: Danmarks Fiskeriförening
Vad gör Sportfiskarna i frågan?
– Mycket av den här typen av arbete sker som vanligt bakom kulisserna. Vår kommunikation har främst skett med Näringsdepartementet och Havs- och vattenmyndigheten. Dessa aktörer träffar vi fortlöpande i olika sammanhang, men framförallt i North Sea Advisory Councils Kattegatt/Skagerrakgrupp, en rådgivande grupp i fiskefrågor där Sportfiskarna, svenska och danska yrkesfiskare samt svenska och danska forskare närvarar. Sportfiskarnas roll i det sammanhanget är att lyfta skyddsvärdet och få med i protokollet att det inte finns en enighet i frågan. Utöver detta var vi ett antal svenska och danska miljöorganisationer som tidigare i år skickade ett brev till svenska miljöministern, svenska landsbygdsministern samt deras danska motsvarighet. I början av juli fick vi svar (läs svaret nedan) undertecknat samtliga ministrar, så synpunkterna från oss miljöorganisationer är dokumenterade på högsta politiska nivå. Dessutom har vårt Hallandsdistrikt jobbat parallellt med att lyfta frågan mer lokalt och regionalt.
Ministrarnas svar till miljöorganisationerna - Miljø- og Fødevaremi....
Internationella havsforskningsrådets data för torsken i Kattegatt - läs här.