Länsstyrelsen i Värmlands län har hittat yngel av Klarälvslax i Kvarnån i närheten av Höljes, ett litet biflöde till Klarälven. Nu avser Länsstyrelsen att kalka ån för att förbättra förutsättningarna för laxen.
– Länsstyrelsen i Värmlands län utförde ett undersökande elfiske i Kvarnån under 2013. Då påträffades yngel av Klarälvslax, vilket indikerar att vattendraget används för lek eller som uppväxtområde för laxungar födda i huvudfåran. Om lek förekommer är detta lite sensationellt då det tidigare inte belagts att laxen reproducerar sig här och ån egentligen bara är en större bäck. Oavsett vill vi nu förbättra vattenkemin, berättar Jens Andersson, kalkhandläggare på Länsstyrelsen i Värmlands län.
Laxen behöver högre pH
Lax är en försurningskänslig fiskart som behöver stabila pH-värden på 6,0 eller helst högre, för att rom och yngel ska få tillfredsställande överlevnadschanser. Det så kallade pH-målet för lax anges idag till 6,0 vilket innebär att vattnet aldrig får bli surare än pH 6,0 vid något tillfälle under året. Då Kvarnån är påverkad av försurning och aldrig kalkats tidigare håller vattnet idag inte en tillräcklig god kemisk status – pH ligger i utförda provtagningar mellan 5,1 och 5,5. Länsstyrelsen har nu framfört önskemål till Havs- och Vattenmyndigheten om förstärkta medel till kalkning för 2015 för att kunna upprätthålla det korrekta pH-målet för laxförande vattendrag.
– Får vi tillräckliga medel kommer Kvarnån att kalkas via våtmarkskalkning. Medel till kalkningen kan också komma att växlas upp via medfinansiering i ett EU-projekt. Lax har visat sig leka i flera tillflöden till Klarälven, och det kan även finnas fler biflöden där det förekommer laxlek som vi ännu inte känner till. Klarälvslaxen verkar ibland uppvisa ett nästan öringlikt beteende, genom att vandra upp för lek i även mindre vattendrag. Kvarnån är liten, men värdefull, då den dessutom ligger nära utflödesfåran från kraftverket i Höljes, säger Jens Andersson.
Vild Klarälvslax unik men starkt hotad
Klarälvslaxen, som blev instängd i Vänern efter istiden då landhöjningen gjorde Vänern till en insjö, är en av mycket få kvarvarande stammar av sötvattenslax, även globalt sett. Innan vattenkraftsutbyggnaden med elva kraftverk i Klarälven var fisket fantastiskt på både lax och öring som vandrade upp för lek från Vänern. Under 1800-talet kunde exempelvis upp till 30 000 laxar och öringar fångas årligen vid Dejefors i Klarälven. Numera fångas den vilda Klarälvslaxen in vid en fiskfälla vid Forshaga kraftverk och åker sedan tankbil förbi åtta kraftverk upp till lekområdena nedströms Höljesdammen, som idag utgör det definitiva vandringshindret för dessa laxar. Tidigare kunde laxen vandra upp för lek i Trysil och Femundselva ända till sjön Femunden i Norge. Främst vattenkraftsutbyggnad och flottledsrensning, men även försurning har orsakat att hela det årliga lekbeståndet av den vilda Klarälvslaxen har reducerats till några hundratal individer. Ifjol fångades och flyttades dock omkring 1000 vilda Klarälvslaxar. Enligt studier beräknas sedan omkring 16 % av vildlaxsmolten överleva vandringen ner till Vänern via de åtta kraftverkens turbiner. Överlevnaden blir högre, uppemot 30 %, om spillvatten släpps i timmerrännor och halvrör bredvid kraftverken. Fenklippt kompensationsodlad Klarälvslax sätts sedan länge ut vid första kraftverket i Forshaga för att upprätthålla ett attraktivt fiske i Vänern och i älven upp till Forshaga.
Vänerlaxens fria gång
Länsstyrelsen arbetar dock hårt med att förstärka och återetablera den vilda Klarälvslaxen i hela dess ursprungliga utbredningsområde, bland annat inom Interregprojektet ”Vänerlaxens Fria Gång”. Även Sportfiskarna ingår i projektets referensgrupp och har utfört en rad praktiska åtgärder inom projektet bland annat med att skapa djupkartor över Klarälven.
Läs mer här: www.vanerlaxensfriagang.se